Under fyra veckor – vecka 8-11 – genomför Förpacknings & Tidningsinsamlingen (FTI) och Städa Sverige ett testprojekt på tre utvalda återvinningsplatser i Göteborg.

Idén är att låta ungdomar från tre idrottsföreningar finnas på plats på återvinningsplatserna. Där ska de städa rent, hjälpa besökare att städa rätt samt göra kundundersökningar om vad besökarna tycker om sin station. Förhoppningen är att ungdomarna ska sprida bra signaler om hur man ska sortera.

- Vi vill se om den här typen av faddersystem med ungdomar på plats kan öka förståelsen för hur man slänger skräp. Vi har under 2012 upplevt en alltmer accentuerad nedskräpning på våra återvinningsplatser i Göteborg. Ett 60-tal stationer är extra problematiska, förklarar Annica Dahlberg, informationschef FTI.

- Jag fick ett antal uppmaningar och förslag på vad som behövde göras och att det skulle göras omgående, men inga fakta stärkte mig i val av angreppsätt så därför föreslog vår regionchef i Göteborg och jag att vi skulle göra en mindre aktivitet redan nu i februari där vi prövar fem olika aktiviteter på 15 olika stationer. Vart och ett av angreppsätten prövas på tre utvalda stationer, parallellt. Dels för att få pröva angreppsätten men främst för att få medierna i området att följa och rapportera från arbetet, berättar Annica Dahlberg.
 

Tillsammans med kretslopp och vatten har FTI valt ut 15 platser där de genomför testverksamheten.  På tre platser prövar de faddersystemet med Städa Sverige. På tre platser prövar de ett mer ”provokativt” angreppsätt med väktare som ronderar (i samråd med Göteborgspolisen). På tre platser testar de att informera kringboende med tryckt information på återvinningsplatserna och även sänt i brevlådan. På tre platser testas ett samarbete med fastighetsägare som ser över grovsopshanteringen och sprider information till sina hyresgäster. På tre platser hoppas de att mediebevakningen som provet får ska ge effekt på nedskräpningen.

- Den 24 mars planerar vi för ett event på central plats i Göteborg där vi bjuder in göteborgarna att komma med förslag på angreppsätt och för att presentera resultatet av provet. Utifrån provresultat och de förslag vi får in ska vi välja ett angreppsätt som vi sedan ska applicera på de övriga 60-talet stationer i området.
 

Anton Hedlund, projektledare på Städa Sverige, hoppas förstås att deras upplägg blir det vinnande. 

- Vi tror på att involvera och engagera lokala ungdomar för att få ett ökat engagemang hos de själva men också de närboende, säger Anton.

 Fakta: 

FTI har ansvar för 5 800 ÅVS

FTI är ett företag inom återvinningsbranschen som har till uppgift att se tillatt förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. FTI ansvarar föromkring 5 800 återvinningsstationer runt om i landet där allmänheten kan lämna sina förbrukade förpackningar och tidningar. Verksamheten drivs helt utan vinstintresse och ingen ekonomisk utdelning till ägarna får förekomma enligt företagets bolagsordning.

Förra året inledde Städa Sverige och Fortum ett projekt som gick ut på att städa längs med Ljusnan och Klarälven. I år utökas projektet med städning längs Dalälven.
 

Melinda Midemalm, projektledare på Städa Sverige, förklarar att älvarna har ett känsligt ekosystem och att detta därför är ett angeläget projekt. Städinsatserna kommer att koncentreras nära tätorter, där mest skräp samlas. Därutöver kommer en utbildningsturné att genomföras för de barn och ungdomar som deltar i städningarna.
 

Information om älvar, miljö och samhället kring älven står bland annat på programmet. I utbildningen ingår även besök vid olika vattenkraftverk. Målet med älvstädningen är att förbättra miljön kring älvarna samt att lära ungdomarna mer om miljö och natur. 

- Vi fick otroligt bra respons och ett jättebra engagemang från ungdomarna. För oss innebär de här lokala satsningarna att vi på ett enkelt sätt kan prata om energi och framför allt vattenkraften samtidigt som vi tillsammans gör en insats för miljön, förklarar Jennifer Carlsson, Sponsorchef Fortum.

- Det som är särskilt roligt med Städa Sverige-projekten, fortsätter Jennifer, är att vi började i liten skala. Sedan har det vuxit och vi har utvecklat det tillsammans. Det första året har mycket handlat om hur och var arbetet ska genomföras. I år fortsätter samarbetet och kommer även att utvidgas.

Att Fortum valde Städa Sverige som samarbetspartner förklarar Jennifer Carlsson med att de länge hade sökt efter en lokal samarbetspartner.
 

- För oss är det viktigt att nå ut där vi har våra vattenkraftsverk. På de platser vi finns har vi stor påverkan på orten. Samtidigt är det en utmaning att få ut kommunikation kring vårt lokala miljöarbete. Jag får många förslag från lokala klubbar och festivaler om olika samarbeten.  Men genom att medverka vid Älvstädningen gör vi en konkret och lokal satsning med en röd tråd. Städa Sverige har redan etablerade relationer med föreningslivet. Deras idéer stämde väl överens med våra ambitioner.

- En annan utmaning vi har haft är attt berätta om Miljöfondens arbete där vi vill lyfta fram hotade arter – små baggar och kryp som har stor betydelse för miljön men är direkt okända för gemene man. Därför skapade vi konceptet ”Små Okända djur” där vi på ett lustfyllt sätt bl a berättar om Raggbocken, och Bastardsvärmaren på events, öppna hus och i kommunikation.

Hotade arter
Vår ambition är att lyfta fram Fortums miljöfond och de projekt som vi har bidragit till samt Vattenkraftens betydelse i samband med att ungdomar från olika idrottsklubbar städar kring älvarnas vattendrag och stränder. Vår övertygelse är att aktiviteten blir mer betydelsefull och intressant om ungdomarna får en bredare bild av hur de bidrar till samhället och naturen genom deras städinsats. Samtidigt som de får en, förhoppningsvis, skön och trevlig dag i naturen tillsammans och tjänar en slant till föreningen, menar Jennifer Carlsson.

- Vi försöker hitta samarbeten där det är enklare att nå ut till målgruppen. I projekten med Städa Sverige lyckas vi med det eftersom vi får kontakt med ungdomarna och föreningslivet. När de städar längs Klarälven kan vi prata om vattenkraftverk längs älven. När man inte behöver förklara aktiviteten och Fortums roll i det hela, då känns det rätt.

Att mäta effekten av den här typen av satsningar kan göras på olika sätt, men enligt Jennifer Carlsson handlar det främst om att vara relevant lokalt och om en lokal närvaro.
 

- Vi kommer direkt ut på platser där människor bor och där vi finns. Det behövs inga loggor eller annan exponering, och det är heller inte det viktiga för oss. Vi kommer istället dit med en aktivitet. Det blir intressant för lokal media och det ger bra underlag för storytelling.
 

Fortum har också inspirerats av Coca Colas hållbarhetsarbete och deras samarbete med Städa Sverige.
 

- En generell trend är att många företag försöker arbeta mer i skräddarsydda projekt istället för att satsa på fördefinierade sponsringspaket. Det blir kanske lite mindre resurser från början men möjliggör istället ett samarbete som är värt att bygga vidare på. Det är till fördel för kreativa organisationer som Städa Sverige.
 

- Det här är ett partnerskap där vi bygger något tillsammans. Det är inte hugget i sten hur det ska vara. Vi på Fortum ser fram emot att utveckla samarbetet med Städa Sverige och vårt projekt Älvstädarna bortom 2013. För natur och små Okända djur.

Städa Sveriges projekt Städa Strand växer för varje år som går. När projektet startade 2010 städades 174 stränder av 82 idrottsföreningar. Året därpå städades 280 stränder av 120 föreningar. 2012 var siffrorna uppe i 302 stränder som städades av 130 föreningar.

Städa Sveriges Anton Hedlund bekräftar att projektet är populärt och att det är lätt att rekrytera föreningar till strandstädning. Förklaringarna är flera. Dels behöver inte de som deltar vara 18 år, vilket krävs vid t ex vägstädning. Dels är det lätt för föreningarna att bygga teamaktiviteter runtikring själva städningen.

Det första året, 2010, sköttes projektet i samarbete med Coca Cola Sverige, men utan inblandning från moderbolaget i Atlanta. Det var det första året strandstädning började genomföras längs landets kuster. Syftet med projektet var att kartlägga skräpsituationen på ständerna samt att bidra till att förbättra miljön genom att få bort skräp som var skadligt för miljön.

Under året arbetade Städa Sverige med kommunkontakter, föreningsrekrytering och utbildning av föreningarna. Samma år anlitades den före detta simmerskan Louise Karlsson som ambassadör för projektet.

Året därpå, 2011, tillkom städning av insjöstränder på programmet. Under sommaren genomfördes en evenemangsturné. 22 evenemang arrangerades på lika många stränder. Tanken var att skapa glädje i projektet och att få lokal exponering. Totalt städades stränder från Haparanda i norr till Trelleborg i söder. Totalt städades 315 km strand.

Strandens Dag

Förra året intensifierads strandstädningen än mer. Då tillkom även städning i fjällvärlden. Bland annat genomfördes städning i Åre och Sälen. Städningen utfördes i maj och juni, det vill säga efter skidsäsongen.

2012 avslutades med Strandens dag den 15 september. I aktiviteten som genomfördes på ett hundratal stränder runt om i landet deltog 1 000 ungdomar från 50 idrottsföreningar. Sammanlagt insamlades 1 100 säckar skräp. Strandens dag är ett initiativ av den internationella miljöorganisationen Ocean Conservancy, som har anordnat städdagen 27 år i rad. Förra året genomfördes städningar i 120 länder.
 

Under 2013 sker en fortsatt utveckling av Städa Strand-projektet. Fler vattenstädningar, kommunträffar, medverkan vid konferenser och prova på idrott, är några av planerna. Ett är säkert och det är att insatserna behövs och gör nytta. Därför ökar Städa Sverige städinsatserna även detta år.
 

Melinda Midemalm, 31, ny projektledare på Städa Sverige sedan november 2012.

Vem är du?

- En miljöintresserad geograf. Geografi är intressant eftersom innefattar så mycket. Det handlar bland annat om hur naturen fungerar och om relationen människa och natur.

Vad har du för bakgrund?

- Jag är utbildad gymnasielärare i geografi och idrott och hälsa. Tidigare arbetade jag på Fredrika Bremer-gymnasiet i Haninge.

Varför har du sökt dig till Städa Sverige?

- Här får jag möjlighet att arbeta med ungdomar, natur och idrott – alla tre komponenter som jag tycker om. Sedan är det roligt att göra nytta och det gör man i Städa Sveriges olika projekt. Ungdomar tjänar pengar när de har gjort en insats, de lär sig om natur och miljö och de får handlinsalternativ. Ofta vill ungdomar göra något till exempel för naturen, men det är svårt för dem att veta hur de ska göra. Det lär de sig här.

- Är man intresserad av miljö är skräp väldigt intressant. Ingenting försvinner utan allting finns alltid kvar i någon form.

Vad gör du när du inte arbetar?

- Ägnar mig åt friluftsliv och idrott. Jag klättrar, åker longboard och snowboard. Bollsporter av olika slag är också roligt, framför allt basket och volleyboll.

Dina bästa miljötips?

- Vårda istället för att köpa nytt. Vi lever i ett slit- och slängsamhälle där det är lättare att köpa nytt än att laga. Genom att vara fiffig och påhittig kan man använda saker längre. Till exempel kan man tejpa baksidan av en trasig väckarklocka, klacka om skorna eller byta ut en trasig dragkedja istället för att slänga dem och köpa nytt. Här på kontoret är alla mina möbler begagnade. Man behöver inte köpa nya saker hela tiden.

Peter Andersson, ordförande, vad har ni städat?

- Vi har städat strand i flera år. Bland annat vid Åhus och Yngsjön. På så sätt kan vi göra en samhällsinsats. Även om inte skräpet ökar så mycket så håller vi det stången. Det är ju mycket turister på ständerna under sommaren, säger Peter och fortsätter:

- Dessutom slipper vi se eländet i vattnet. Mycket av det skärp som slängs på stränderna hamnar i vattnet. Det är mycket trevligare att titta på fiskar än en massa ölburkar.

Hur mycket tjänade ni på städningen förra året?

- Mellan 10 och 20 000 kronor. Då städade vi tre, fyra gånger.

Vad använder ni pengarna till?

- Vi har en dyr barnverksamhet så pengarna går dit. Sportdykning är en materialsport. Det behövs cyklop, simfenor, snorklar och även våtdräkter. Vintertid simmar vi i bassäng, men det är ganska trist så vi försöker komma ut också och då krävs det att alla har våtdräkter.

- Sedan åker vi på cuper och har även tjejer som är med i landslaget som behöver stöttning.