NYHETSBREV – HÖSTEN 2014

Du kan ta del av cancerplanen ”Delar i en helhet” samt delen "Prioriterade insatser i patientprocessarbetet” – där vi har samlat RCC Syds och patientprocessernas gemensamma ambitioner och belyst de många steg som behöver tas i cancervårdens förbättringsarbete under tiden 2015-2018 – här

Regeringen har avsatt totalt två miljarder under fyra år för att korta väntetider och minska skillnader i cancervården. Under hösten ska utvecklingen av standardiserade vårdförlopp i cancervården påbörjas.

Satsningen ska pågå 2015-2018 och ska genom ekonomiska incitament premiera landstingens arbete med att skapa ett snabbt vårdförlopp mellan remiss och behandlingsstart. Danmarks modell med så kallade pakkeforløb, det vill säga standardiserade vårdförlopp är förebild.

Genomförandet ska bygga på det arbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de regionala cancercentrumen. Förutom att väntetiderna ska kortas är ett mål med satsningen att patienterna ska bli mer nöjda med vården och att deras livskvalitet ska öka.

Läs mer om införandet och förberedelserna i artikeln, där bland annat samordnaren för standardiserade vårdförlopp, Helena Brändström, intervjuas  

identifierar cancer hos var tredje patient

direktnummer om man bor inom SUS upptagningsområde för att prata med en urologsjuksköterska, som omedelbart bokar in patienten för njurröntgen och endoskopisk undersökning av urinblåsan samt cellprov på urinen.

Efter fyra månader med pilotprojektet Röda Telefonen har var tredje individ som ringt diagnostiserats med cancer. Ytterligare en av tre patienter har diagnostiserats med behandlingskrävande urologisk sjukdom som t.ex. godartad prostataförstoring eller sten i urinvägarna. Således stöder studien fyndet att blod i urinen är ett starkt alarmsymtom för urologisk sjukdom.

Syftet med projektet Röda telefonen är att minska ledtiderna, och därmed kanske även kunna förbättra överlevnaden.

”Detta är bra för patienten, säger Fredrik, urolog och initiativtagare, inte bara för att det går snabbare att få tid till utredning, utan även av hälsoekonomiska skäl. Jag hoppas att detta projekt implementeras rakt av.” 

Läs mer

8 alarmsymtom som signalerar cancer hos >5% av patienterna

Majoriteten av patienter med cancer söker först i primärvården. Alarmsymtom är en diagnostisk varningsflagga som signalerar att riktad utredning ska övervägas.

Nästan hälften av patienter som diagnostiseras med cancer söker på grund av ett alarmsymtom, medan resterande del uppvisar allmänsymtom eller ospecifika symtom. Alarmsymtom på cancer är viktiga att känna igen och korrekt utreda. Kunskapen om alarmsymtom brister hos allmänheten.  

Alarmsymtom beräknas förekomma hos ca 12% av befolkningen och återfinns hos 40% av patienter med en cancerdiagnos. Cancer som debuterar med alarmsymtom har generellt bättre prognos och närvaron av ett diagnostiskt tidsfönster som kan medföra gynnsam prognos talar för att patienter med kvarstående alarmsymtom ska prioriteras för utredning för att säkra en jämlik vård. Flera studier har visat låg kännedom om alarmsymtom på cancer i befolkningen. Endast tre av fyra patienter med alarmsymtom söker vård och hälften av alla patienter med alarmsymtom väntade en månad innan de sökte vård. Individer från grupper med lägre socioekonomisk status, män och äldre personer har visat lägre kännedom om alarmsymtom och därmed längre väntetider.

Symtom med ett positivt prediktivt värde >5% för cancerdiagnostik har föreslagits definiera alarmsymtom på cancer. Ett "number needed to treat" kring 20 är förenligt med riktlinjer från andra sjukdomsområden. Mot denna bakgrund identifieras 8 alarmsymtom på cancer:

I framtagen foldern kan du läsa mer om dessa alarmsymtom samt vilka åtgärder som ska tas vid misstänkt cancerform. 

Läs mer och ta del foldern här

vilja delta i screening

Landstingen börjar nu införa de nya kallelser till mammografi och gynekologiskt cellprov, som SKL utvecklat inom arbetet med cancerstrategin. Kallelserna ska motivera till högt screeningdeltagande och underlätta kvinnors medvetna val om sitt deltagande.

SKL åtog sig inom överenskommelsen med staten om nationella cancerstrategin 2009 att verka för ökat deltagande i screeningprogrammen mot bröst- och livmoderhalscancer. En del av det uppdraget har handlat om att utveckla generiska mallar för nya kallelser till mammografi och gynekologiskt cellprov.

Resultatet finns nu i form av två ”paket” med malldokument för respektive screeningprogram, som omfattar kallelse, olika svarsbrev, påminnelse, frågor och svar samt information inför första besöket. I paketen ingår även fördjupad information om för- och nackdelar med screening.

Läs mer och ta del av de nya kallelserna här

i samband med cancersjukdom

Moa Kristensson är kuratorn som har skrivit en uppsats om cancerpatienters tillgång till och val av rehabiliterande insatser relaterat till patientens sociala kapital. Moa tog socionomexamen vid Socialhögskolan i Lund och har arbetat inom socialtjänsten, främst med familjerätts- och familjehemsärenden, och som kurator inom somatisk vård vid Skånes universitetssjukhus. Sedan snart ett år arbetar Moa inom palliativ vård i Malmö.

– Jag hade väntat mig att andelen skulle vara betydligt högre eftersom det både finns kunskap om och förståelse för betydelsen av rehabilitering i olika former vid svår sjukdom, säger Moa.

När det gäller socialt kapital visade undersökningen att en övervägande del av patienterna hade stor tillgång till socialt kapital och att det inte fanns någon signifikans gällande tillgång till rehabilitering.

– Tidigare forskning har visat att människor i Sverige har en hög grad av socialt kapital så därför var resultatet i min undersökning inte förvånande även om jag trodde att det skulle se annorlunda ut.

Läs mer och ta del av Moas uppsats här

Ringar på vattnet
Syftet med att överlämna en informationspärm till patienten har varit att skapa trygghet för patienter och närstående och hålla dem välinformerade om sin sjukdom och behandling. "Vi kommer att fortsätta med denna pärm inom kolorektalcancerprocessen här i Blekinge, säger Monica. Mina två kollegor som arbetar i bröst- respektive prostatacancerprocessen har nyligen börjat använda pärmen. Det finns även intresse från andra mottagningar i södra sjukvårdsregionen, jag får samtal då och då och står gärna till tjänst med information om pärmen. Vi hoppas att fler kommer att arbeta på samma sätt i framtiden, det är kul att ryktet om informationspärmen sprids och förhoppningsvis kan vara till nytta och inspiration på andra ställen."

Läs hela artikeln här

inom cancerrehabilitering i södra sjukvårdsregionen

Den 18 augusti 2014 föddes ett nytt nätverk på Centrallasarettet i Växjö för personal inom södra sjukvårdsregionen som arbetar med sexualrådgivning för personer som är berörda av cancer. Dessa personer arbetar idag inom små (ganska osynliga) öar på olika sjukhus och rollen kallas mycket sällan sexolog/sexualrådgivare utan snarare sjuksköterska eller kurator. Förutom att stödja varandra genom erfarenhetsutbyten från deras arbete är ett mål att synliggöra sexuell rehabilitering som en viktig aspekt inom sjukvård och rehabilitering.

Läs mer här

Landstinget Kronoberg är bäst i Sverige på att behandla bröstcancer. Efter 2013 började landstinget arbeta på ett nytt sätt med de som drabbats av bröstcancer. Det nya sättet att arbete har förkortat väntetider till behandlingar för patienten. Det är ett utökat samarbete med primärvården som har bidragit till kortare tid från första besöket på vårdcentralen till en klar diagnos.

I Sverige är kravet att det ska ta tre veckor eller mindre till en klar diagnos. Men just det här är landstinget Kronoberg duktiga på. Här är medeltiden på väntan åtta dagar. Detta gör att landstinget är i topp i Sverige.

I pressmeddelandet från landstinget säger överläkare och RCC Syds processledare Lena Myrskog: ”Vi har gjort påtagliga förbättringar och det mesta handlar om samarbete genom hela kedjan, från vårdcentraler till bröstmottagning.”

Förutom den korta väntetiden har Kronoberg också en mycket hög överlevnad i bröstcancer.

31 oktober är sista dagen för Regionalt cancercentrum att rapportera regionala registerdata för 2013 till Socialstyrelsen. I början på september saknade vi fortfarande drygt 1200 anmälningar för 2013.

Vi hoppas att vi ska få in största delen av saknade anmälningar. Har du frågor är du välkommen att kontakta Monika Andersson på monika.u.andersson@skane.se

Läs mer om cancerregistret och hur man anmäler här

Vilken är din roll på RCC?
Som utvecklingssjuksköterska ska jag tillsammans med övriga i det regionala stödteamet, stödja patientprocessarbetet i redan befintliga processer såsom blod, lunga, njure, penis, prostata, lymfom samt sarkom. Resterande patientprocesser stöttas av min utvecklingssjuksköterskekollega.

Om att börja arbeta på ett regionalt cancercentrum
– RCC Syd har under en längre tid fascinerat mig genom det vidsträckta och visionära synsätt som ingår i dess uppdrag. Allt ifrån preventivt arbete där målet är att bidra till att medborgarna inte insjuknar i cancer, till att ständigt förbättra kvaliteten i patientprocessen för de som drabbats av cancer, slutligen även till cancerrehabilitering och palliativ vård. Synsättet ska alltid vara att utgå från det bästa möjliga för patienten samt att i sjukvården förbättra patientens hela ”väg” genom olika vårdinstanser oberoende av organisationstillhörighet.

Anna lyfter fram en framgångsfaktor som ses på flera ställen i världen t.ex. USA:
– att utgå från patientens behov istället för att utgå utifrån de stuprörsprocesser som svensk sjukvård är uppbyggd utifrån. Mitt yttersta uppdrag är att vara en länk mellan kvalitetsresultat, kvalitetsmål, vårdprogram i patientprocessarbetet där fokus alltid måste vara att öka kvaliteten för dem vi finns till för i vården d.v.s. våra patienter och deras närstående.

Om att börja arbeta på ett regionalt cancercentrum
Det skall bli utvecklande att få lära sig nya dataprogram och följa upp resultaten från registren! Ett riktigt spännande jobb!

Vi hälsar Anna och Annika hjärtligt välkomna till RCC Syd!

"Jag är mer än bara cancer" är ett nytt arbetsmaterial från Regioinalt cancercentrum väst som vänder sig till dig som möter cancerberörda i din yrkesroll. Det tar upp frågor kring bemötande, vad det innebär att stötta med ett helhetsperspektiv och hur olika aktörer kan samarbeta för att skapa ett bättre stöd.

I filmen delar tre personer med sig av sina erfarenheter av att leva med cancer. Broschyren innehåller kort artiklar, lästips och frågor till verksamheter som vill arbeta för ett bättre bemötande, både internt och tillsammans med andra.

Läs mer och se filmen här

Missa inte!

Välkommen på frukostseminarium tisdagen den 25 november på Medicon Village, Lund 

Läs mer och anmäl dig här

Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd) är ett av sex regionala cancercentrum i landet. Uppdraget innebär
att förverkliga mål i den nationella cancerstrategin, En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11).
Ansvarig utgivare: Regionalt cancercentrum syd. Redaktör: Jenny Patera, jenny.patera@skane.se
Kommunikatör, RCC Syd. Övriga bilder: Colorbox.