– Det blev 31 spänn mindre för mej och 19 mer för hustrun. Vem lovade hundringen?
– Nu blire fest i Kapernaum!
– Då gäller det att planera de ekonomiska excesserna.
– Hahaha! Jag kom inte ens upp i en hundring, tror jag. La bara igen röda kuvertet och vill inte se det mer.
– Härligt. Äntligen kan man unna sig något, en tidning och en kopp kaffe?
– En hel hundring?
Så här går kommentarerna på facebook sedan Pensionsmyndigheten gick ut med det slutgiltiga beskedet om att den allmänna pensionen i år höjs med i genomsnitt 100 kr/månad.
Mycket skämt, men under ytan mycket allvar. I en debattartikel i VästerbottensKuriren skriver PRO:s Curt Persson och Ulla Holmberg att det finns fler än 5 600 kvinnor med en pension under EU:s fattigdomsgräns.
Det andra kravet i den 20 år gamla överenskommelsen om pensionssystemet har glömts bort, skriver han. - Nämligen den ekonomiska tryggheten för den som är beroende av pensionen för sin försörjning. Systemet är förträffligt för staten. Men knappast för pensionärer.
Han fortsätter: – Vi befinner oss i en alldeles egen division jämfört med övriga Europa. Därför är det obegripligt att Sverige dalar i EU-ligan när det gäller pensionsnivåer. Görs inget närmar vi oss den absoluta botten. Mycket beroende på bromsens härjningar.
Som lök på laxen kom beskedet att Pensionsmyndigheten skriver ner prognosen för inkomstpensionen för 2016 och 2017. I stället för höjningar på 10 procent under två år spår myndigheten nu en höjning på 8,5 procent.
En nyhet att däremot glädjas över: I en helt annan del av världen lever många äldre, inte minst kvinnor, utan att ha lärt sig vare sig att skriva eller läsa. 2009 satsade regeringen i El Salvador på att öka antalet läs- och skrivkunniga, och har på fem år fått ner andelen från 18 procent till knappt 12 procent, skriver journalisten Edgardo Ayalo i Fria tidningar.
Bland veckans artiklar på Nyfikengrå finns flera att uppmärksamma lite extra.
En av dem är Jan Zettergrens om hur Sveriges riksgräns fungerar. Gränsen är ingen fast statisk linje utan det pågår hela tiden ett underhållsarbete, som vilar på mycket solid grund.
En annan är Carina Beckermans hemmahos-reportage hos Nina Lagergren, Raoul Wallenbergs syster, som visar rummet som fortfarande står och väntar på brodern.
En tredje är Susanna Roséns nyhetsartikel om en dansk roman som faktiskt utspelar sig på hennes egen gårdsplan i Pärlälvsdalens fjällvärld.
Dessutom – du har väl inte missat Inge Josephsons artiklar om pensionen och den nya höjningen...
God läsning
önskar
Ingrid Lindgren
Redaktör
