TIDSKRIFTSREVYN #5, 2013

Konst, teknik, aktivism, migrationspolitik, feminism och graffiti. Höstens första Tidskriftsrevyn rör sig mellan olika tidskrifter och olika världar. Ämnena skiljer sig, men något förenar. Det handlar om längd, tonfall och stil. I kulturtidskriften får komplexa berättelser och skeenden breda ut sig och ta plats. Det finns inget krav att man ska "gå igenom rutan" eller provocera för att maximera antalet klick. Denna förmåga till fördjupning och samtal är det som gör kulturtidskrifterna alltmer oumbärliga.  

MÅNADENS ARTIKEL

Rödvinshögern

Konstnären
2013/2
Sanna Samuelsson

Vi lever i en tid då vår kulturminister har föreslagit att ordet kultur ska bytas ut mot den mer lättsamma benämningen ”nöje”. Därför är det kanske inte så konstigt att kulturdebatten ofta uppfattas som vänster. Sanna Samuelssons reportage Rödvinshögern visar dock att högern febrilt arbetar för att göra debatten till sin. I samtal med den liberala tankesmedjan Timbros företrädare tecknar hon högerns bild av kultur. Med debatter där frågor som ”Blir kulturen sämre för att den säljer bra?” besvaras ska den politiska kulturdebatten väckas till liv. Timbros folk uppfattar dock fortfarande tidningarnas kultursidor som vänstervridna och Samuelsson konstaterar att slaget om kulturpolitiken bara har börjat.

Läs artikeln här.

Älskade robot

Modern psykologi
2013/5
Lotten Wiklund

I SVT-serien Äkta människor som sändes i början av 2012 lever människor av kött och blod sida vid sida med robotar, så kallade ”hubbotar”, en något plastigare variant av en människa. En del har hubbotarna som hemhjälp, andra som assistenter. I sitt reportage Älskade robot ifrågasätter Lotten Wiklund att vi skapar robotar som inte bara tar över uppgifter som är fysiskt tunga, utan även tillverkar robotar för känslomässig omsorg. Är det nödvändigt att vi vänder oss till robotar för att få hjälp? Kanske. Enligt statistik från SCB kommer gruppen över 65 år växa överlägset mest fram till 2030. De kommer då vara 2,3 miljoner, en ökning med 600 000 personer från 2010. Vem ska ta hand om alla åldringar?

Läs artikeln här.

”Saker behöver bli gjorda”

Bang
2013/2
Majsa Allelin

En ny sorts folkrörelse växer fram i förorterna. I Göteborg har Pantrarna höjt sina röster. Med träffande styrka beskriver de hur det är att växa upp i Sverige i dag. Deras syn på framtiden är mörk och tilltron till samhället obefintlig. Majsa Allelin är en av Pantrarna och i sin text ”Saker behöver bli gjorda” beskriver hon känslan av att kunna ta saker i egna händer och faktiskt agera efter devisen ”Gråt inte, organisera!”. Kopplingarna till den svarta medborgarrättsrörelsen i USA som växte fram som en konsekvens av landets rasistiska klassamhälle är många.

Dagens pantrar vill fungera som ett komplement till den misslyckade politiken. De har redan lyckats. 

Läs artikeln här.

Låg efterfrågan på mormödrar

Arena
2013/3
Kristina Lindquist

Fram till 2012 har Sverige fällts hela 20 gånger i FN:s kommitté mot tortyr. Sedan 1988 beräknas 18 000 människor ha dött längs Europas gränser. 18 000 liv på flykt för ett bättre liv.

I sin essä om arbets-migrationslinjen konstaterar kulturskribenten Kristina Lindquist att sedan arbetslinjen tog över migrationspolitiken mäts invandrare utifrån vilken produktivitet de har. Således är efterfrågan på dementa 90-åringar som uppmärksammade Ganna Chyzevska låg. Bilden av Sveriges humana flyktingpolitik får sig en rejäl törn av Lindquists vassa penna. 

Läs artikeln här.

Rörelse och frihet

Ordfront
2013/3
Ulrika Milles

 
Är du man föds du med en mängd privilegier som en kvinna får kämpa hårt för att nå. Vi lever ännu inte i ett samhälle där könen är jämställda, det är ingen nyhet.

I sin text i senaste numret av Ordfront berättar Ulrika Milles kvinnokampens historia och lyfter fram några personer som gått i täten. Som Eva Moberg, en av den svenska kvinnorörelsens pionjärer. 1961 myntade hon begreppet ”kvinnans villkorliga frigivning”, som beskrev det rådande läget. Kvinnor hade fått jämlikhet, på villkor att de löste ekvationen hem-barn-arbete på egen hand. Männen skulle ej störas. På många sätt gäller detta fortfarande. Jämställdheten är villkorad, lev med det.

Texten gör mig både hoppfull och nedstämd. Mycket har hänt, men alltför mycket är sig fortfarande likt. Kampen fortsätter. 

Läs artikeln här.

Subkulturer och moralpanik

Hjärnstorm
2013/115-116
Tobias Barenthin Lindblad

I Göteborg har vi ett moderat kommunalråd som har bestämt sig för att bekämpa klottret till varje pris. Han vill ha nolltolerans mot skadegörelse och anser att klotter är just det. Kommunalrådet är inte ensam i sin uppfattning, både Stockholms- och Göteborgspolisen har speciella klottergrupper som utreder brott och dessutom fungerar som expertvittnen vid rättegångar. Med det bakom pannbenet är det extra intressant att läsa Tobias Barenthin Lindblads text som bland annat ställer den eviga frågan Graffiti: Konst eller skadegörelse? Han grottar ner sig i det faktum att graffiti görs med tillstånd kan den kallas konst. Men om målandet görs utan tillstånd kan konsten helt plötsligt enlig lag klassas som skadegörelse. Med sitt resonemang kommer Barenthin Lindblad fram till att det inte är juridik som avgör vad många tycker är skadegörelse, utan den personliga smaken.

Läs artikeln här.