Första året kan det vara klokt att ta hjälp av en rådgivare för att räkna foderstat och lägga upp en produktionsplan så att du säkert får med alla villkor för dokumentationen som behövs.
Vilka djur kan jag söka för?
Du söker ersättningen för alla tackor och baggar som blir minst ett år under hållandeperioden eller är satta i avel. Observera att du alltså får söka ersättningen för dina baggar också. Dessa djur ingår i ditt åtagande och är det antal som du måsta ha dagen efter det att du skickat in din ansökan och 60 dagar framåt. Det är denna period som kallas hållandeperioden. Om ett djur dör under hållandeperioden får du ersätta det med ett annat djur inom 10 dagar. Under resten av året räcker det att du har minst ett får men villkoren för stödet ska vara uppfyllda hela året. Djur som kommer in i din besättning under året ska också skötas enligt åtagandet om de blir över 1 år eller sätts i avel.
Ersättningen kan sökas för alla tackor och baggar som är över ett år eller satta i avel.
Du söker ersättningen för ett år i taget på en blankett som skickas till Jordbruksverket. Tidpunkten för när du skickar in din ansökan kan ha stor betydelse för din ekonomi. Du kommer troligtvis att kunna skicka in din ansökan mellan den 12 februari och den 21 april. Har du djur som blir 1 år gamla under denna period och vill ha med dom i din ansökan så skickar du din ansökan så att ettårsdagen infaller under hållandeperioden.
Hur stor är ersättningen?
Ersättningen är 2000 kronor per djurenhet (DE). Du måste söka för minst en djurenhet. 1 DE motsvarar 6,67 får, omvänt motsvarar ett får 0,15 DE. Ersättningen för ett får blir alltså 300 kronor per får och år. Om du missar att uppfylla alla villkoren så minskar ersättningen. Mindre än 1000 kronor betalas inte ut. (I andra jordbrukarstöd motsvarar 1 djurenhet 6,67 tackor, baggarna räknas inte med.)
Vad krävs för att söka?
Det är sju villkor du behöver uppfylla. Villkor 1, 2 och 3 ska vara utförda senast 1 november 2016.
1. Produktionsplan i 8 steg. Senast 21 april (sista dagen för SAM- ansökan) ska du ha gjort en produktionsplan. Den ska du kunna visa upp vid kontroll. I denna skriver du vad du planerar att göra och när under året du gjorde det. Planen ska vara ett levande dokument som du uppdaterar kontinuerligt under året.
Exempel: I din plan skriver du att klippning kommer att bli 28 februari och 15 oktober. Blev det istället klippt den 26 februari så noterar du detta datum också.
Produktionsplanen ska innehålla:
-Avelsplan. I avelsplanen skriver du hur du planerar val av bagge, tackor och rekryteringsdjur, antal tackor per bagge, planerade tidpunkter för betäckning och val av rekryteringsdjur.
-Mottagningsrutiner. I planen skriver du vilka djur som kommit in till din besättning, datum för när de varit åtskilda från övriga besättningen och hur djuren varit åtskilda.
-Klippning och klövvård. Skriv både när du planerar att klippa och när det gjordes. Planera datum för klövtillsyn, när den utfördes och skriv in i produktionsplanen.
-Hullbedömning. Notera i planen när den ska göras och när den blev utförd. Alla djur bedöms individuellt. Spara noteringarna.
-Lamning. I planen skriver du in när du beräknar att lamningen kommer att ske, när den skedde och vilka rutiner som finns kring lamningen, t ex om du ska anställa någon och hur arbetet ska gå till.
-Betesplanering. Här skriver när djuren beräknas beta på dina olika skiften, både din planering och hur det verkligen blev. Notera också andra viktiga planerade och utförda åtgärder under betessäsongen till exempel träckprovstagning, vägning och avmaskning.
-Avvänjning och könsgruppering. Notera tidpunkten för när avvänjningen ska ske samt när den faktiskt blev. Skriv också ner i vilka grupper du delat in djuren till exempel om du har bagglamm och tacklamm i olika grupper.
-Slakt och försäljning. Notera vid vilka vikter, slaktvikter, ålder eller annat som djuren ska gå till slakt. Skriv ner de faktorer som avgör om ett djur ska behållas för rekrytering eller till försäljning av livdjur. Viktiga tidpunkter när det gäller slakt och försäljning noterar du i planen.
Du ska spara produktionsplanen minst ett år efter ansökningsåret.
2. Foderanalys. Analysera energi – och proteininnehåll i minst ett parti grovfoder. Beställ analysen hos ett ackrediterat laboratorium och spara kvittot.
3. Foderinventering. Skriv upp hur mycket grovfoder och kraftfoder du har på gården och beräkna hur mycket foder du behöver fram till betessläppet.
4. Foderstater. Räkna foderstat för lågdräktigheten, perioden de två sista veckorna före beräknad lamning samt digivningsperioden. Har du inga sådana djur kan du istället räkna tre foderstater efter djurens hull eller fodertillgången. Räkna för de djur som är satta i avel eller är äldre än 1 år. Foderstaten ska visa hur stor dagsgivan är och eventuellt också att det täcker djurens näringsbehov.
5. Hullbedömning. Bedöm djurens hull individuellt vid minst tre tillfällen. Spara resultatet, dessa ska du kunna visa vid en eventuell kontroll. Du ska använda en godkänd mall för hullbedömningen.
6. Klippning. Klipp alla dina djur som ingår i ditt åtagande minst två gånger per år. Är det risk för kyligt väder räcker det att klippa runt blygd och juver (hygienklippning) vid ena klippningen.
7. Mottagningsrutiner. Håll djur som du tar in i din besättning åtskilda från dina andra djur i mins t 3 veckor.
Hur länge gäller reglerna?
Villkoren gäller under hela det år du söker ersättningen och åtagandet startar 1 januari 2016. Om du till exempel köper tackor i februari så ska de stå i åtskilda från dina andra djur i minst tre veckor om du tänker söka stödet samma år.
Vad händer om det blir fel?
Om du inte gjort någon produktionsplan, foderinventering, analys och foderstat får du ett avdrag för alla djur i åtagandet. För klippning, hullbedömning och mottagningsrutiner får du avdrag för de djur du inte uppfyllt villkoret. Om du inte åtgärdar fel som påpekats vid kontroll så ökar avdraget för felet vid nästa kontroll, men du kan aldrig förlora mer än hela ersättningen.
Spara all dokumentation som krävs för ersättningen under det år som ansökan avser samt även det efterföljande året. Flera villkor i ersättningen ska vara uppfyllda sent på året. Om du får en kontroll tidigt på året kan du också få en efterkontroll senare samma år. Söker du ersättningen även efterföljande år och blir uttagen för kontroll då också kan det innebära att kontrollanten vill se dokumentationen från det föregående året. Det är viktigt att du uppfyller villkoren eftersom ersättningen sjunker rejält om du missar till exempel en hullbedömningsomgång.
Observera att alla regler och tolkningar för ersättningen inte klara. Det kan alltså komma ändringar och förtydliganden från Jordbruksverket. Ta gärna hjälp av rådgivare eller passa på att gå ”Kurs om djuromsorgsersättning för får” som ordnas på flera platser i landet.
