skrivet av Magnus Karlström
Arbetsmaskiner är en stor grupp av fordon. De är olika i storlek och tillämpning. Lagmässigt kallas de ofta mobila maskiner.
Fordonstyper är t ex grävmaskiner, bulldozer, hjullastare, grävlastare, gaffeltruckar, jordbruksmaskiner, traktorer, skördetröskar, fälthackar, skogsmaskiner, skotare, skördare och gräsklippare.
Sammanfattningen nedan är i princip baserad på två rapporter, som jag rekommenderar att ni läser om ni är intresserade av arbetsmaskiner.
- Hybridisering av mobila maskiner – översikt över teknikläget samt drivkrafter och begränsningar för framtida utveckling. SLU. 2012. Gunnar Larsson. länk (pdf)
- Arbetsmaskiners klimatpåverkan och hur den kan minska - ett underlag till 2050-arbetet. Trafikverket. 2012. länk
Arbetsmaskiner i Sverige och deras bidrag till energi/CO2/lokala utsläpp
Arbetsmaskiners CO2-utsläpp blir inte redovisade i transportsektorns utsläpp. Deras utsläpp blir oftast redovisade i utsläppen från bygg, lantbruk, hushåll eller industri.
DVS deras bidrag blir ofta osynligt för de döljs i olika staplar.
Energianvändning 2010 inrikes transporter Sverige och arbetsmaskiner [1]
Personbilar ca 55 TWh
Tunga lastbilar ca 19 TWh
Bussar ca 3,7 TWh
Arbetsmaskiner ca 14 TWh
Växthusgaser från arbetsmaskiner i Sverige
Arbetsmaskiner använder i princip bara diesel som bränsle. Observera att eftersom arbetsmaskiner inte ingår i transportsektorn så finns det inget krav på dieseln som används i arbetsmaskiner ska ha låginblandning av förnyelsebart bränsle.
Om vi fokuserar på växthusgaser så står arbetsmaskiner för ungefär 6% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser [2].
Utsläppen från arbetsmaskiner är i samma storleksordning som fjärrtransporterna i Sverige.
Sverige har målet Fossiloberoende fordonsflotta till 2030 . Det har blivit tolkat av Trafikverket och utredningen för fossilfri fordonstrafik [4] som att:
- åtminstone 80 procent lägre utsläpp av växthusgaser från vägtransporter 2030 jämfört med 2010.
Arbetsmaskiner ingår inte i vägtrafikens utsläpp.
Det kan innebära om Sverige uppnår målet fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och växthusgasutsläppen från arbetsmaskiner är konstant till 2030 så kan utsläppen från arbetsmaskiner vara lika stor som från all övrig vägtransporter 2030 i Sverige [3].
Utsläpp av sot/partiklar från arbetsmaskiner i Sverige
Utsläppen av partiklar (PM 2.5) i Sverige var 29 tusen ton/år 2011.
Största källorna är småskalig vedeldning och el- och värmeproduktion. De står för ca 10 tusen ton/år.
Arbetsmaskiner står för ca 1,5 tusen ton/år.
Naturvårdsverket gjorde en analys att arbetsmaskiner kommer stå för ungefär lika stor del av partikelutsläppen som hela vägtransportsektorn 2030 om befintliga trender fortsätter [5].
Både i USA och Europa har nya avgasregler för arbetsmaskiner införts nyligen [3,6].
Arbetsmaskinbeståndet i Sverige [2]
Det finns ca 300 000 större (mer än 37 kW) dieseldrivna arbetsmaskiner i Sverige. 200 000 av dem är traktorer [2].
Energianvändningen för arbetsmaskiner i olika sektorer i Sverige är [2].
Entreprenad 5,5 TWh
Jordbruk och fiske 3,4 TWh
Skog 1,9 TWh
Hushåll 1,6 TWh
Övrigt 1,5 TWh
Ägandeformer av arbetsmaskiner i Sverige
Det finns tre huvudgrupper av ägande av arbetsmaskiner. De är stora maskinentreprenörer, små maskinentreprenörer och måttlighetsbrukare [2].
Inom entreprenad, skog och jordbruk är små maskinentreprenörer vanligaste. De innebär att i de sektorerna så ägs fordonen av enskilda entreprenörer som äger ett eller ett fåtal fordon [2].
Det är relevant för test av ny teknik. Små maskinentreprenörer kan ha svårt att få lån för att testa ny teknik samt de har små marginaler om något går fel.
Det är också relevant i relation till hybriddrift. De små maskinentreprenörer köper ofta arbetsmaskiner som ska kunna användas för många olika arbetssituationer. Det är därför svårt att optimera hybridsystemet när det är så många olika arbetssituationer som kan bli aktuella.
Hybriddrift och eldrift av arbetsmaskiner
Gunnar Larssons rapport från 2012 innehåller en sammanställning av utvecklingen av arbetsmaskiner med eldrivlina [7].
Det finns ett antal maskintyper där det är mer vanligt med test och produkter av arbetsmaskiner med hybriddrivlinor. Det är grävmaskiner, hjullastare samt traktorer.
Jag kommer återkomma till de senaste trenderna om arbetsmaskiner och hybriddrift längre fram.
Tips om konferens
Volvo CE drog igång Construction Climate Challenge förra året [8].
Construction Climate Challenge är ett initiativ att öka hållbarheten inom byggindustrin.
På hemsidan för Construction Climate Challenge har de en nyhetsbevakningstjänst för vad som händer inom byggsektorn och hållbarhet.
Den 24 juni ska de hålla Construction Climate Challenge Summit i Göteborg.
Egen kommentar
Kommer bevaka den här sektorn mer.
Datan är från Sverige. Det är inte exakt samma situation i EU som Sverige. Men arbetsmaskiner står för en relativt stor andel av dieselanvändningen i Europa.
Sen är det givetvis så att Kina är den stora marknaden för arbetsmaskiner i världen. Lovar att återkomma till det.
I morgon ska jag gräva i ett intressant användningsområde för arbetsmaskiner med eldrivlina.
Tack Magnus Lindgren (Trafikverket) för hjälp samt Johan Konnberg (Roadmap:Sweden) som informerade att Roadmap:Sweden arbetar med arbetsmaskiner.
Referenser
[1] Fossilfrihet på väg. SOU 2013:84. länk
[2] Arbetsmaskiners klimatpåverkan och hur den kan minska - ett underlag till 2050-arbetet. Trafikverket. 2012. länk
[3] Personlig kommunikation med Magnus Lindgren Trafikverket.
[4] Fossilfri Lastbilsflotta – Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor. 2015. länk (pdf) laddas hem direkt till dator.
[5] Möjligheter att minska utsläppen av sot från arbetsmaskiner . Uppdrag att ta fram underlag gällande möjligheterna att minska utsläppen av sot från dieseldrivna arbetsmaskiner. Transportstyrelsen. 2013.
[6] Directives on emissions from non-road mobile machinery. EU. länk
[7] Hybridisering av mobila maskiner – översikt över teknikläget samt drivkrafter och begränsningar för framtida utveckling. SLU. 2012. Gunnar Larsson. länk (pdf)
[8] Volvo CE bringing industry together for Construction Climate Challenge. 4 juni 2014. länk
