Slutsatser om åtgärder
* Att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn fortsätter vara en utmaning eftersom tillväxten i transportarbete ökar hela tiden. Ökningen av växthusgasutsläpp från transportsystemet måste frikopplas från BNP tillväxten.
* Ett paket av åtgärder har god möjlighet att minska utsläppen mycket. Åtgärderna som bör kombineras är minskat resande, byte av färdsätt, mer användning av förbättrande fordon och lågkolbränslen samt investeringar i relaterad infrastruktur.
* Åtgärdsstrategier måste ha effekt både på kort och lång sikt om radikala växthusgasutsläpp ska ske.
* Det finns flera olika barriärer för att åtgärderna ska kunna införas. Många barriär kan delvis minska om implementeringskostnaden minskas med policy.
* De kommer vara en stor skillnad hur olika regioner bygger upp ett transportsystem med låga utsläpp av växthusgaser. Skillnaden kommer vara speciellt stor mellan de utvecklade länderna och utvecklingsländerna.
* Det kommer behövas kombinationer av policyåtgärder.
Osäkerheter i den vetenskapliga litteraturen
Författarna har gjort en sammanställning på ämnen som har avsaknad av mycket och starka vetenskapliga slutsatser inom transportområdet.
Enligt författarna saknas fullständiga och konsistenta bedömningar av utsläppsminskningar och kostnader för att minska utsläppen från transportsektorn. Speciellt saknas bedömningar för den tunga sektorn.
Det saknas också säkra bedömningar av den långsiktiga kostnaden för energilagring ombord fordon.
Det finns också för lite material om elfordon och speciellt om tradeoffen mellan prestanda, elräckvidd och laddning.
Slutligen så anser de att det finns för lite litteratur inom beteendekonomi, som kan förklara varför människor väljer att åka en resa eller köpa ett lågutsläppsfordon.
Skillnader mellan kapitlet 2007 och 2014
Senaste gången ett kapitel om transporter blev sammanställt av IPCC var 2007. En intressant sammanställning är vad som skiljer mellan den rapporten och årets.
* den årliga körsträckan/capita ökar i världen. Men det finns tecken på att ägarskap av bilar/ och antal personkm i bil/capita har nått sin topp i några OECD länder.
* tekniker för att minska partikelutsläpp har införts speciellt i OECD-länderna.
* Ett ökat intresse för naturgas som bränsle. Det är komprimerad naturgas för vägfordon och flytande för fartyg.
* Ett ökat antal elfordon (inkl. tvåhjulingar) och Bus Rapid Transit system i världen. Men de är fortfarande få.
* Ett ökad användning av biobränsle.
* Bättre tillgänglighet i utvecklingsländerna.
* Minskade växthusutsläpp/tonkm för gods.
* mer stadsplanering som gynnar cykel, gång och kollektivtrafik
* mer tillgänglig litteratur som gjort jämförande kostnadsanalyser av olika transportslag.
* Policy införd speciellt i Asien som minskat ökningen av antal personbilar.
* flera länder har infört lagstiftning om bränsleekonomi
* många städer har en mer aktiv stadsplaneringspolicy.
Några intressanta fakta om transportsystemet
Ungefär 10% av världens befolkning står för ca 80% av alla motoriserade passagerarkm i världen.
De skriver också om Peak Car i rapporten. Det finns litteratur som tyder på att några OECD städer har kommit till en mättnadsgrad för antal personkm i bil. Enligt författarna är det fortfarande osäkert varför det händer.
För att få stor effekt på kort sikt är det viktigt att satsa på mer energieffektiva fordon enligt rapporten. Men då finns alltid möjligheten med en reboundeffekt dvs att om det blir billigare att åka en km så åker vi mer.
Men i rapporten skriver de att det finns tydliga bevis att reboundeffekten minskar i betydelse i OECD länderna. Anledningen är den relativa andelen som transportkostnaderna står för hos hushållen minskar kontinuerligt. Reboundeffekten är mycket starkare när en stor av hushållsbudgeten används till transporter.
De skriver om elfordon i rapporten. Deras analys är att elfordon kommer inte stå för en stor minskning av växthusgasutsläpp på kort sikt, men på längre sikt har de potential.
Urbanisering kommer driva fram mer transporter. Den absoluta största delen av ökning av den urbana befolkningen kommer ske i medelstora städer i utvecklingsländerna. Den stora ökningen kommer inte ske i megastäder.
Många av de medelstora städerna i utvecklingsländerna är i ett tidigt skede att bygga upp sin infrastruktur och det är viktigt att de bygger rätt nu.
Egen kommentar
Rapporten är på ca 115 sidor varav 50 sidor är referenser. Det är en ordentlig genomgång av litteratur inom området.
Det var intressant om de medelstora städerna i utvecklingsländernas stora betydelse för hur transportssystemet kommer att utvecklas. Det är lätt att det blir för mycket fokus på megastäderna.
Min känsla är också att städerna i världen har ökat sina insatser för att skapa ett transportsystem som de vill ha. Tydligen är det en skillnad mellan bedömningen som blev gjord 2007 och 2014.
Det känns mer och mer begränsade att fokusera analysen av policy på vad nationalstaterna gör. Städerna ökar i betydelse.
Referenser
[1] Chapter 8 Transport.Working Group III – Mitigation of Climate Change. 2014. A report accepted by Working Group III of the IPCC but not approved in detail. länk (pdf) fulltext
