Hur går det med vår privata matfilosofi när det vi lägger på tallriken i så hög grad påverkar både miljön? För det är inte enbart vår egen hälsa som påverkas av det vi stoppar i oss. Vad vi äter påverkar även vår egen planets överlevnad.

       – Vårt sätt att konsumera jordens resurser är ohållbart. Många kurvor ser bekymmersamma ut, säger Anders Wijkman, författare, tidigare Europaparlamentariker och ordförande för Club of Rome.

Enligt jordbruksverket slänger vi årligen 100 kilo matrester per person, eller nästan 60 kilo ätbar mat, helt i onödan. Dagens köttproduktion står för cirka en femtedel av de totala utsläppen av växthusgaser samtidigt som livstillsjukdomar enligt FN står för två tredjedelar av världens sjukdomsbörda.

       – Hälsa och miljöfrågor blandas ihop på vår tallrik. Den explosiva ökningen av kroniska livsstilssjukdomar är tillsammans med klimatförändringen två av vår tids största utmaningar, och hänger till stor del samman med vad vi äter och hur vi producerar maten, menar Gunhild A. Stordalen, läkare, forskare och grundare av Greenudge och Stordalen Foundation.

I dag ligger den årliga köttkonsumtionen på 85 kilo per person i vår del av världen. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 41 procent i Sverige. Ett litet skrämmande tillägg till detta är att 80 procent av all antibiotika i världen används i kyckling- och köttproduktion.

Utmaningen för matproduktionen och det här århundradets matpolitik handlar om hur vi kan bevara jordens och människors fysiska hälsa. Hälsa är en förutsättning för ekonomist tillväxt och för att uppnå integrerade samhällen. Under Medicinska riksstämman lyfts frågan i symposiet "Food, health and Sustainability".

Hittills har klimat och hälsa ofta diskuterats och debatterats med vattentäta skott mellan klimatexperter, miljöaktivister och hälsoorganisationer på konferenser och globala möten. Det vill Gunhild A. Stordalen, Anders Wijkman, Johan Rockström, professor och chef för Stockholm Recilience Center och Peter Friberg, ordförande Svenska Läkaresällskapet, ändra på genom symposiet under Medicinska riksstämman. Några av de frågor de kommer att lyfta är vilken mat som kan vara bra för både hälsan och miljön - och hur får vi fler att välja det som gagnar båda?

       – Global hälsa handlar inte längre enbart om att rädda liv, utan vilken framtid vi räddar liv till. Att satsa mer på att gemensamt förebygga hälso- och sjukvården är inte bara nödvändigt, det kommer attge stora samhällsvinster. Läkare kan och behöver därför också engagera sig i högre grad i samhällsdebatten, säger Gunhild A. Stordalen.

Tid: 6 december klockan 12.30
Plats: Sal A4

Nytt för i år: pressackreditera dig för Medicinska riksstämman genom att registrera dig på https://b-com.mci-group.com/Registration/131203R.aspx

I formuläret fyller du i att du är är från press/media. Tag med presslegitimation eller ackrediteringsbrev från din uppdragsgivare. Hör gärna av dig om du har frågor om ackreditering eller vill veta mer om programmet till Tove Smeds på 0720-46 91 43 eller på tove.smeds@inpress.com

När Medicinska riksstämman anordnas för 70:e året av Svenska Läkaresällskapet firar vi med att flytta in till Waterfront Congress Centre, mitt i centrala Stockholm. Det blir två intensiva (150 programpunkter) dagar med ett vasst och stimulerande tvärsektionellt program.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens vetenskapliga organisation och arbetar för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. SLS är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 12 500 medlemmar. SLS arrangerar konferenser, seminarier och debatter. Medicinska riksstämman har SLS arrangerat varje år sedan 1943. Mer information hittar du på www.sls.se.