|
Ni kommer få analyser av läsvärda rapporter i utskicken den här veckan.
Den första rapporten är "Status and Prospects of the Global Automotive Fuel Cell Industry and Plans for Deployment of Fuel Cell Vehicles and Hydrogen Refueling Infrastructure". Hans Pohl har läst och analyserat.
Bränslecellsfordon – nuläge och framtidsutsikter
skrivet av Hans Pohl (Viktoria Swedish ICT)
I en relativt kompakt rapport från juni/juli 2013 presenteras läget för bränslecellsbilar och tillhörande tankinfrastruktur för vätgas i ett globalt perspektiv [1].
En av författarna, David Greene vid Oak Ridge National Laboratory i USA är en etablerad expert på området och då studien har gjorts i samverkan med biltillverkare, policyaktörer i relevanta länder (bland dem tyska NOW och japanska METI) och andra finns det all anledning att läsa den noga. Huvudfinansiär är USDOE.
Underlag för rapporten är primärt intervjuer med fordonstillverkare i USA, Japan, Korea och Tyskland genomförda hösten 2012. I dessa länder håller GM, Ford, Toyota, Honda, Nissan, Hyundai, Daimler och BMW på med utveckling av bränslecellsbilar, dock med olika ambitionsnivå. Även Kina berörs och författarna menar att omfattningen av aktiviteter där är begränsad i nuläget.
Ett budskap är att bränslecellstekniken i fordonen är färdig för marknaden men det finns fortfarande utrymme för stora förbättringar.
Man talar i rapporten om att ”limited commercial sales” kommer att inledas 2013, 2015, 2017 och 2020 (olika årtal för olika biltillverkare). Även om volymerna inte anges direkt så är min tolkning av uppgifterna att det handlar om inalles ett eller ett par hundra tusen fordon fram till 2020.
Områden som är i särskilt behov av utveckling är vätgastrycktanken och de kringsystem som brukar betecknas balance-of-plant, exempelvis värmeväxlare, kompressor och luftfuktare. Själva bränslecellsstacken kan också utvecklas, inte minst med avseende på en minskning av mängden platina med bibehållen livslängd. Denna trade-off mellan livslängd och mängd platina lyfts fram som central i rapporten. Trenden enligt författarna går mot ökat arbetstryck för att öka effekttätheten. I detta avseende skiljer sig Hyundai, vars stack arbetar nära normalt lufttryck.
Stort utrymme ägnas åt jämförelser av olika kostnadsuppskattningar för nuvarande och framtida bränslecellsbilar. Rapporten indikerar att prisnivån USD 50 000 – 60 000 (330 000 - 390 000 SEK) är realistisk till 2015-2017 men att lägre kostnader krävs för att bränslecellsbilar ska bli ett fullgott alternativ på marknaden. Till 2020-2025 menar författarna att återförsäljarpriset kan reduceras med cirka USD 10 000, främst genom skalfördelar.
Planerna för tankstationer för vätgas beskrivs för de mest aktiva områdena, jämför Tabell 1.
Tabell 1: Tankstationer för vätgas
Område Antal publika stationer idag Antal 2015
Tyskland 30 50
Japan 29 100
Kalifornien 8 (år 2012) 68
Författarna framhåller att även om informanterna säger sig vara bekväma med planerna för utbyggnaden av tankstationer finns det en betydande oro för frågan. Ett skäl är att osäkerheten är stor avseende hur många stationer som behövs för att folk ska vilja köpa bränslecellsbilar. Ett annat skäl är att även om en del av de betydande medel som krävs för att etablera tankstationerna redan är beslutade så krävs det ytterligare finansiering för att allt ska komma på plats.
En intressant aspekt är att författarna uttryckligen ifrågasätter de introduktionsplaner som exempelvis California Fuel Cell Partnership står för. De anses alldeles för optimistiska. Då uppgiftslämnarna i princip är de samma är skillnaden intressant. Förmodligen beror skillnaden på att denna rapport är färskare och den har därmed kunnat beakta biltillverkarnas justerade introduktionsplaner. Dessutom känns det som att refererad rapport på många sätt söker förmedla en neutral och balanserad bild. California Fuel Cell Partnership har givetvis också krav på sig att ge korrekt information men det ligger i sakens natur att de driver en ambitiös introduktionsagenda.
Egna kommentarer
Rapporten är läsvärd, inte minst eftersom den är ganska kortfattad (40 sidor). Innehållet känns dock litet tunt med tanke på att så många aktörer har intervjuats i olika delar av världen. Delvis kan det bero på att författarna har valt att inte redovisa enskilda biltillverkares uppgifter. En del figurer har ett par år på nacken, vilket förvånar.
I jämförelse med andra rapporter av liknande karaktär (se exempelvis [2-5]) så är rapporten ganska sparsmakad, på gott och ont. En del tekniska frågor diskuteras inte alls och det görs heller ingen ansats att diskutera eventuella ändringar i olika tillverkares strategier. Det faktum att ett par samarbeten på bränslecellsområdet mellan studerade biltillverkare (Toyota och BMW respektive Daimler, Ford och Renault-Nissan) har annonserats under senaste året indikerar å ena sidan att frågan fortfarande är i högsta grad levande men å andra sidan så framstår lanseringen av breda tekniksamarbeten inte direkt som en indikation på att tekniken är mogen för marknaden, snarare tvärtom.
Enligt min mening är det i beräkningen och bedömningen av kostnader och priser för bränslecellsfordon och ingående komponenter som rapporten i första hand bidrar. Den är ganska utförlig och tar in och väger samman många olika källor, inte bara uppgifter från intervjuerna. Referenslistan är omfattande för en rapport av denna karaktär. Tyvärr framgår det dock inte vilka personer som har intervjuats.
Referenser
[1] Greene, D.L. and Duleep, G. (2013) Status and Prospects of the Global Automotive Fuel Cell Industry and Plans for Deployment of Fuel Cell Vehicles and Hydrogen Refueling Infrastructure, revised July 2013, Oak Ridge National Laboratory, USA. länk (pdf)
[2] McKinsey & Co. (2011) A Portfolio of Powertrains for Europe: A Fact-Based Analysis, länk (pdf)
[3] FuelCellToday. Juli 2013. Fuel Cell Electric Vehicles: The Road Ahead. länk
[4] GreenCarCongress. Maj 2013 Navigant forecasts global light-duty fuel-cell-vehicle sales to surpass 2M annually by 2030. länk
[5] Pohl, H. (2013) Teknikbevakning av bränsleceller för fordon 2012. Elforsk Rapport 13:25. länk
|