Problem att läsa nyhetsbrevet? Klicka här för att visa det i webbläsaren.


Omvärldsanalys av energieffektiva vägfordon

finansierad av Energimyndigheten och administrerad av Svenskt hybridfordonscentrum


 
 


EU-kommissionens åtgärdspaket om alternativa bränslen med krav på infrastruktur för laddplatser, vätgas, CNG och LNG till 2020
skrivet av Magnus Karlström 

En del nyheter är viktiga.

EU-kommissionen presenterade den 24 jan 2013 ett åtgärdspaket om alternativa bränslen för alla transportslag som heter "The Clean Power for Transport Package".

I åtgårdspaketet finns tre delar:

1. Ett meddelande om en europeisk strategi för alternativa drivmedel. I strategin beskriver statusen för olika alternativa bränslen. Kommissionen beskriver vad de anser problemen vara samt lämpliga åtgärder. Strategin finns här (pdf).

2. Ett åtföljande dokument med en handlingsplan för utvecklingen av flytande naturgas inom sjöfarten. Dokumentet finns här (pdf) 

3. Ett förslag på direktiv som koncentreras på infrastruktur och standarder för tankstationer/laddplatser.
Dokumentet finns här (pdf).  

Förslaget till direktiv är viktigt.

Kommissionen vill via EU-gemensam lagstiftning ha bindande minimål för antal laddstationer/tankstationer i medlemsstaterna till 2020 för el, vätgas, LNG och CNG. De har valt bort att ha bindande mål för tankstationer för biobränslen och LPG.

Som ett exempel vill kommissionen att Sverige minst ska ha 14 000 laddplatser tillgängliga för allmänheten till 2020. De vill också att Sverige totalt ska ha 145 000 laddplatser 2020. Då inkluderas även privata laddplatser. 

Kommissionen beräknar kostnaden (enligt deras huvudförslag till policy) för att uppfylla minikravet för infrastrukturen till 2020. 

Laddplatser (8 miljoner st i hela EU):                                                         8 miljoner laddplatser - ca 8 000 miljoner €

Vätgasstationer (ska finnas var 300 km i de 14 länder som har H2 stationer):       143 stationer        - 230 miljoner €

CNG stationer (maxavstånd mellan stationer 150 km i hela EU):                            654 stationer     - 164 miljoner €

LNG vägfordon (max 400 km avstånd i det transeuropeiska huvudnätet):             144 stationer  -  54 miljoner €

LNG sjöfart(kust- och inlandshamnar transeuropeiska huvudnätet):                     139 stationer - 2000 miljoner €.

Kommissionen skriver att medlemsstaterna kommer att kunna genomföra dessa förändringar, utan att nödvändigtvis använda offentliga medel, genom att ändra lokal lagstiftning för att främja den privata sektorns investeringar och ändra beteendemönster. Det beviljas redan EU-stöd från TEN-T-fonderna, sammanhållningsfonden och strukturfonderna.

Kommissionen har också valt gemensamma standarder för konstruktion och användning. För laddplatser har de valt typ 2-uttaget ska gälla för hela Europa senast 2015. För snabbladdning (mer än 22 kW) har de valt Typ "Combo 2" och det senast ska vara implementerat 2017. DVS de har valt bort CHAdeMO. 

I förslaget i direktiv finns också krav på medlemsländerna att ta fram en "National policy frameworks" för alternativa bränslen. De finns krav på vad planen ska innehålla. Planen ska senast vara klar 18 månader efter att direktivet fått laga kraft.

Om ni vill läsa mer detaljerad FAQ för åtgärdspaketet finns det här.

Tommy Fransson från Viktoria har funderat kring åtgärdspaketet. Hans analys finns nedan.

Jag har skrivit lite om processen att få förslaget till direktiv att få laga kraft längst ner. Det är nämligen ett förslag än så länge och det ska diskuteras, lobbas och klagas innan direktivet införs genom beslut av ministerrådet och parlamentet. 

Kommentar på The Clean Power for Transport Package
skrivet av Tommy Fransson (Viktoria) 

EU gör en väldigt bred satsning, och har alltså bestämt sig för att inte peka ut enskilda energibärare som vinnare för transportsektorn. Förutom en väldigt kraftig utbyggnad av laddplatser för elbilar (~700 gånger fler laddplatser till 2020 inom EU än de som finns idag), satsas det på samtidigt kraftigt på LNG (liquid natural gas, skapas genom att kyla ner naturgas tills den blir flytande vid ca -163 grader C), CNG (compressed natural gas) och vätgas.

Det är väldigt glädjande att EU äntligen lyckats komma till ett beslut angående vilken kontakt som ska användas inom EU. Det här har man stött och blött under en längre tid och tidigare har man misslyckats att komma överens. Den här gången fick Frankrike och Storbritannien ge sig med motivationen att Type 2 kontakten är vanligast och att det inte är ett stort problem att konvertera redan de redan utbyggda installationerna. Vilken kontakt som valdes är kanske inte det viktigaste utan att man faktiskt kommit till ett beslut och att man därmed kan harmonisera all laddinfrastruktur inom EU.

När det gäller vägburna transporter satsar man också på LNG, CNG och vätgas. Här har man bestämt sig för att det på viktiga motorvägar ska finnas tankplatser med ett reglerat maximalt inbördes avstånd. Också det här är naturligtvis viktigt för att ge det förtroende som behövs för att industrin ska våga satsa på tekniken. Däremot ger det naturligtvis en relativt stor initial kostnad för Sverige med tanke på landets storlek.

Det är också väldigt glädjande att man gör satsningar inom den vattenburna transportsektorn som annars ofta 'glöms bort' när man pratar om miljösatsningar. EU förespråkar här LNG för framdriften. LNG är visserligen fortfarande ett fossilt bränsle, men släpper ut ca 20-25% mindre CO2 än bunker olja. Men de största miljövinsterna ligger antagligen i den minskade mängd partiklar samt NOx- och SO2-utsläpp vid LNG drift. T.ex. när det gäller NOx gjordes det en studie av en Norsk passagerarfärja där det visade sig att genom att konvertera den från en traditionell drivlina till LNG-drift skulle man nå en utsläppsminskning som vore lika stor som att ta 160 000 bilar ur drift [1]. Dessutom transporteras LNG ofta med fartyg som själva drivs av LNG, vilket därmed ytterligare minskar miljöpåverkan. En viss del av den nedkylda gasen förångas vid transport och istället för att kyla ned och återföra den till tankarna kan den användas för framdriften.

En jämförelse som SWECO gjort mellan LNG, olja och kol visar att minskningen av utsläpp är ganska dramatisk [2]: 

Man har bra kunskap om att frakta LNG, vilken räknas som säkrare att transportera än t.ex LPG (liquid petroleum gas). LPG som transporteras under högt tryck, består av butan och propan och därmed är tyngre än luft. Därför lägger det sig t.ex på vattenytan och kan där orsaka bränder. Naturgas består istället av metan, som är lättare än luft. Därför sprids den fortare ut vid mindre läckage och minskar brandrisken. Ytterligare en stor fördel är att i en framtid där biogas får en mer framträdande roll är den efter rening är direkt utbytbar mot naturgasen, och därmed finns möjligheten till helt klimatneutrala vattentransporter.

Det verkar finnas en viss oro intom sjöfartsbranchen att många av de nya tankplatserna för LNG kommer få ingen eller låg utnyttjande grad [3]. EU anser att tekniken är mogen för en övergång till LNG inom sjöfartsbranchen och att man med hjälp av det här initiativet ska kunna ge industrin den säkerhet som behövs för att få tekniken att lyfta. Att LNG kommer bli en EU standard inom vattenburna transporter är dessutom lägligt för Sverige. Vi investerar redan i LNG infrastruktur. T.ex planeras i Göteborg en LNG-terminal som ska stå klar 2015 [4].

Kommentar
skrivet av Magnus Karlström 

Det är ett förslag till direktiv från kommissionen.

Nu börjar processen där mininsterrådet och parlamentet ska ta beslut om direktivet ska införas. Formuleringar kan fortfarande ändras.

En gissning är att det  tar minst ett år innan beslut tas om direktivet. Hur snabbt det går beror ofta på om ordförandelandet anser att det är en viktig fråga. 2013 är Irland ordförandeland.  

Några av diskussionspunkterna kommer vara:

* Organisationerna som står bakom ChadeMo önskar en ändring i direktivet [5]. 

* Det är ett ramdirektiv där kommissionen får befogenheter. Kommer medlemsländerna vara tveksamma till att låta kommissonen bestäma vilken infrastruktur de ska?

* Frankrike kommer inte uppskatta valet av typ 2.

Tack Petter Åsman (Trafikverket) samt EU-upplysningning för hjälp att förstå vad ett förslag till direktiv är. 

Källor

[1] LNG As an Alternative Energy Supply in Sweden. Jens Hansson, Lund University, Department of Chemical Engineering. Svenskt Gastekniskt Center. 2008. länk (pdf)

[2] LNG FÖR FARTYGSDRIFT I SVERIGE. Sweco. länk (pdf)

[3] Industry doubts surface over LNG refuelling stations. Port Finance International. 24 jan 2013.  länk

[4] Flytande naturgas och biogas. Göteborgs Hamn. länk

[5] CHADEMO STATEMENT ON EUROPEANCOMMISSION CLEAN POWER FOR TRANSPORT PACKAGE. 24 jan 2013. länk (pdf)

[6] 14 000 laddplatser i Sverige år 2020. Vi bilägare. 25 jan 2013. länk.

[7] Clean Fuels for Vehicles, Ships Get EU Regulatory Push. Bloomberg. 24 jan 2013. länk

[8] EU launches clean fuel strategy; EU-wide standards of equipment and binding targets for infrastructure. Green Car Congress. 25 jan 2013. länk

[9] EU seeks to impose clean fuel stations on member states. 24 jan 2013. länk 

[10] EU law to create market for electric cars. 24 jan 2013. EUObserver. länk.

 
     
 


Information om nyhetsbrevet t ex om hur bli prenumerant




Klicka här för att avsluta din prenumeration på nyhetsbrevet.


 
Pinterest
LinkedIn
Copy link
Copied!