Vackra rönnbär i höstsol! Gästskribent som här ger sina funderingar kring möten i arbetslivet, Susanne Holmqvist, Klokskap. Möten i arbetslivet Möten mellan människor, möten med människor och Möten. Möte med det stora M:et. Tråkiga, stela och byråkratiska, ofta med en stark hierarkiskordning där inordning och underordningen är viktig. Vem som får prata och hur mycket styrs både av formella och informella regler. Sällan händer det något spännande och kreativt och mycket sällan löses problemen där. De lyfts upp, men min erfarenhet är att så fort man reser rumpan och lämnar mötesrummet då blommar människor och idéer ut. Helt plötsligt finns det massor med lösningar. Så min fråga är, delar du min erfarenhet och om du gör det, vad tror du det beror på? Om du inte delar min erfarenhet, berätta gärna hur har du/ni skapat kreativa möten. Vänligen Susanne |
Oktober 2008Tema: Kommunikation i mötenInleda mötet. Att inleda möten med syftet sätter ramen för mötet. En runda kan också klargöra meningen med mötet. När man inleder möten med en presentationsrunda så blir det klart för deltagarna vilka samtliga närvarande är. Är deltagarna välkända för varandra så kan rundan exempelvis vara på temat förväntningar på mötet. Genom rundan kan talutrymmet fördelas mellan deltagarna. En inledande runda kan ha många teman. Enkla mötesregler och tidsaspekter kan vara sådana teman. Syfte med att mötas. Fundera innan mötet vad syftet är med mötet. Ibland kan man behöva klargöra syftet uttalat tillsammans. Inför varje möte är det konstruktivt att klargöra sin egen medverkan på mötet. Ibland går mötet iväg i en riktning som skiljer sig från det uttalade syftet. Någon på mötet, kanske den sammankallande, har en dold agenda. En person berättar om ett sådant möte. Klimatet på mötet förändrades och avslutades med en märklig känsla av att något var fel. Jag kunde använt den tiden till något bättre. Öppen anda i mötesrummet. Så man vågar fråga när något är oklart. Olika yrken pratar på olika sätt och har möten på olika sätt. En kvinna med erfarenheter från styrelsearbete undrar över att somliga mötesdeltagare jämt sitter tysta. Hon undrar -Varför är de där när de inte bidrar? Hon fortsätter med att fundera över placering vid bordet. Är det alltid den som sitter vid nocken som ska föra ordet? Status påverkar vem som pratar och vem som lyssnar. Den som alltid sätter sig längst bort från ordföranden och sitter tyst, vad tillför den deltagaren? Kroppsspråket. Hur man kommunicerar med kroppsspråket på möten är mer eller mindre medvetet. Tolkningen varierar med bland annat vanor, kultur, åldrar och mellan olika yrken. Någon menar att det är oartigt att titta ner när någon pratar, någon annan att det stör att hämta kaffe under en presentation. Att kolla sin mobiltelefon alternativt smsa under möten upplevs helt förbjudet i vissa grupper medan det har blivit okej i andra. Roller i arbetet. När jag sitter i förhandling som facklig representant så har jag den rollen men efter mötet då är jag en vanlig kollega och på fritiden är jag en privatperson berättar en person. Så man kan säga att jag går in och ur roller i arbetet. Men en del personer skiljer inte på dessa roller utan kan säga hur kunde du säga så på mötet? Men jag menar att då hade jag en roll i fackligt arbete och utanför förhandlingsrummet är man sig själv och inte längre en facklig representant. Därför kan det vara helt i sin ordning med en het diskussion vid förhandlingsbordet och trevligt prat om semestern vid kaffet. Sitta på mötet med ett åsiktsmoln. Om att vissa resonerar högt på möten. En person berättar om deltagare på ledningsmöten som resonerar högt om att de tycker si och så… och så upplever jag det… och si och så. Var är handlingen? Vad vill de be om? Personen ser det som att dessa tyckare sitter som i ett åsiktsmoln, massor av tyckande men ingen riktning eller logisk följd i åsikterna. Undvikande av ämnet. En del människor börjar ta upp andra ämnen än det som mötet handlar om. Det kan vara vid tillfällen då mötet inte går riktigt den vägen som deltagaren vill. Då tas det plötsligt upp gammal skåpmat från andra tillfällen. I undvikande kan det också tas upp jämförelser med andra personalgrupper, chefer eller andra företag. Se så de gör, så kan vi också göra. Avsluta mötet. En läsare uppfattar möten i arbetslivet som något man har i jobbet där saker kommer upp som sedan inte tas om hand. Att avsluta möten med frågan hur går vi vidare är ett tips. Vems ansvar är det att styra upp uppföljningen? Läsaren menar att uppföljning ofta blir eftersatt i vardagens arbete. Vår idé är att också ta upp vad vi kommit fram till på mötet. Nästa tema är att kommunicera med klädseln.
Kontaktmail: hej@miku.se Du får detta nyhetsbrev för att du eller en vän beställt det eller har varit i kontakt med MIKU. Citera gärna, ange då källan. Rekommendera KURAGE till andra som gillar kurage, kommunikation och utveckling. Enkelt att avsluta, klicka bara på länken längst ner i brevet. |