Vem är den verkliga underhållshjälten? Är det den som snabbt och effektivt rycker ut med kort varsel och snabbt avhjälper ett haveri med begränsade resurser? Eller är den strävsamme som arbetar i det dolda och ser till att haverier inte uppstår?
Det är en ledande fråga, naturligtvis är det bättre att fel inte uppstår alls, åtminstone på de utrustningar som är kritiska. Reparationer bör ses som misslyckanden och bör undvikas genom det förebyggande arbetet.
Det är ganska otacksamt att arbeta förebyggande och problemet ligger oftast i återkopplingen av det arbete som utförs. Vem får uppmärksamhet när utrustningen väl fungerar då det arbetet sällan syns?
Att avhjälpa fel är däremot i högsta grad synligt och det blir ganska lätta att bjuda på tårta när produktionen är återställd. Detta ger dock fel bild av underhållets roll i företaget.
Kontinuitet
Hur ska man då enkelt förklara detta för dem som inte är insatta inom området? Enklast är dra paralleller till något som alla förstår, själv brukar jag jämföra med att ta hand om sina tänder där själva tandborstningen kan ses som ett slags underhållsarbete.
Besöket hos tandläkaren en gång per år motsvarar då den tillståndskontroll som gör för att få reda på om vi har några avvikelser, d.v.s. hål i tänderna. Genom att borsta tänderna regelbundet minskar risken för karies.
Vad händer då vi inte borstar tänderna utan enbart går till tandläkaren? Antalet störningar ökar successivt och till slut uppstår det haverier. Går det tillräckligt långt så måste vi göra större ingrepp och byta ut delar mot nya.
Motsvarande torde gälla våra utrustningar. Genom att hela tiden göra förebyggande underhållsåtgärder så kommer livslängden att öka. Att ständigt rengöra och smörja är väsentligt för att undvika framtida haverier. Det handlar om kontinuitet.
Det får dock inte gå överstyr, det är t.ex. viktigt att smörja med rätt mängd och intervall. Översmörjning kan resultera i ökat slitage och slutligen haveri. Även tätningar tar skada av överdosering, vilket bl.a. leder till att vatten tränger in och det uppstår korrosion.
Vardagshjältarna
För att inte detta ska hända är det viktigt att bygga upp en underhållsplan med rätt typ och mängd smörjmedel samt rätt intervaller. De som dagligen arbetar med att bereda och schemalägga underhållsåtgärder gör ett mycket viktigt arbete för att öka livslängden.
Smörjaren, numera ofta kallad tribologitekniker, följer underhållsplanen och går igenom alla smörjpunkterna. Denne återrapporterar även avvikelser, vilket leder till en justering av underhållsplanen.
Den underhållspersonal som kontinuerligt arbetar med ett förebyggande underhåll bidrar aktivt till att optimera prestandan och på sikt minska underhållskostnaderna. Arbetsbelastningen blir jämnt fördelad, vilket leder till ökad säkerhet och hälsa.
Underhållsledningen måste dock skapa förutsättningar för att detta ska fungera. En optimal dimensionering av resurserna kommer att leda till ett effektivare underhåll och ökad lönsamhet för företaget.
Ökad status
Det är viktigt att alla i verksamheten inser betydelsen av ett effektivt förebyggande underhåll och premierar detta strävsamma arbete istället för att göra de som reparerar och åtgärdar haverier till hjältar.
Ett steg på vägen är att så långt som möjligt undvika termen reparatör och hellre använda titlar som t.ex. mekaniker, elektriker och automationselektriker. Själv använder jag begreppet operativ underhållspersonal istället för reparatörer.
Genom att öka status på underhållet kommer vi på sikt att skapa en verksamhet med betydligt färre driftstopp och öka driftsäkerheten. Detta leder i sin tur till ökad hållbarhet. Förenklat skulle vi kunna säga att alla våra underhållshjältar bidrar till att rädda planeten.
Torsten Ekström
Vd för Svenskt Underhåll AB och European Expert in Maintenance Management
