De nya reglerna om dataskydd och deras konsekvenser har behandlats i Angeläget 1/2018. Här kommer ytterligare information och råd med anledning om frågor som ställts till förbundet. Det måste understrykas att allt som sägs om publicering avser nätet, inte tryckta publikationer.
Film och bilder
Ett foto eller en film som avbildar en eller flera identifierbara personer är en personuppgift. I princip måste alltså samling och publicering av bilder på personer på till exempel hemsidor hanteras på samma sätt som andra personuppgifter. Om en förening lägger ut bilder av enskilda personer på sin hemsida, till exempel styrelseledamöter eller funktionärer måste den kunna hävda att det är motiverat som ett led i informationen om föreningen och dess verksamhet. Detsamma gäller i fråga om bilder från evenemang i föreningens regi. Det kan vara otympligt att inhämta samtycke från alla som deltar i sådana evenemang, men det är då viktigt att i förväg informera deltagarna om att bilder kan komma att publiceras. Den som har något emot att synas på bild kan då direkt meddela det.
Publikationer och möjligheten att bli borttagen
Vad gäller publikationer för släktforskningsändamål är en utgångspunkt att dataskyddsförordningen ger stöd för att publicera uppgifter om levande personer för vetenskapliga forskningsändamål. Av skälen till förordningen framgår att detta ska ges en vid tolkning. Att historiska forskningsändamål omfattas framgår tydligt, liksom forskning för genealogiska ändamål (se Christian Juliusson i Diskulogen nr 119, kan läsas på Föreningen DIS hemsida).
Mot denna bakgrund bör vi utgå från att databaser för släktforskningsändamål, framställda av till exempel förbundet eller en förening, omfattas av dataskyddet. Det vore ju orimligt om någon skulle ha möjlighet att bli borttagen ur ett register baserat på offentligt tillgängliga uppgifter över Sveriges befolkning, eller att bli borttagen ur ett släktträd (oavsett definitionen av släkt) eller en antavla som framställts av någon som är etablerad i släktforskningssammanhang. Men samtidigt vet vi ju inte hur vid tolkningen av ”forskningsändamål” kan göras. En släktförening eller en enskild släktforskare kanske inte har samma tyngd i sammanhanget som en medlemsförening i förbundet. Om någon begär att få bli borttagen ur en släktforskningspublikation på nätet, blir det under alla förhållanden en angelägenhet för tillsynsmyndigheten, Datainspektionen, att pröva detta utifrån förordningen och de nämnda uttalandena i förarbetena. I avvaktan på prejudicerande fall rekommenderas ”is i magen” för den förening som inte vill ha besväret att inhämta samtycke från alla berörda.
