skrivet av Magnus Karlström
Ca 30 procent av stadsbussarna i Sverige använde biogas/naturgas som bränsle [1] i början 2016. Det fanns ca 2 300 gasbussar i Sverige 2016 [3]. Många städer och regioner i Sverige har satsat på gasbussar, som ett hållbarare alternativ till dieselbussar.
På senare år har också laddbara bussar kommit in som ett alternativ. Staten har t ex valt att satsa på elbussar med hjälp av en premie för inköp av elbussar. Det finns inte lika många laddbara bussar, som gasbussar. Enligt PowerCircle fanns det ca 50 elbussar (100% el) i Sverige i slutet av 2017 [2]. Det finns också en hel del laddhybridbussar.
Gasbussar har under en längre tid varit ett önskvärt alternativ och därför fått stöd [1]. Nu när laddbara bussar kommer som alternativ, så konkurrerar de som teknikalternativ i nischen stadsbuss i Sverige. Biogasbuss är i dagsläget ett mer moget tekniksystem i Sverige. Tyvärr är nischen stadsbuss i Sverige inte så stor, så det blir ganska trångt för att få tillräckligt stora volymer på bussar och/eller säkra efterfrågan på bränsle.
Forskarna Thomas Magnusson och Christian Berggren från Linköpings Universitet har i en vetenskaplig artikel sammanfattat läget om konkurrensen, samt gett ett förslag på lösning. Artikeln är möjlig att läsa utan kostnad hela januari här [1].
Deras huvudförslag är “redeployment” för biogas dvs att biogas lämnar nischen stadsbuss och används i andra sektorer. För att det ska vara möjligt krävs ett paket av styrmedel som säkrar produktion av biogas och gör det kommersiellt möjligt att använda biogas i t ex lastbilar/bussar som går mellan städer. De föreslår t ex stöd för att göra flytande biogas.
Om biogasen lämnar nischen stadsbuss kan den bli använd för att utveckla eldrift i bussar, som senare kan sprida sig till andra tillämpningar av tunga fordon som t ex distributionslastbilar.
Metod-ramverket “Technological innovation system” är utgångspunkten
“Technological innovation system” blir ofta förkortat TIS. Det är grovt förklarat ett metod-ramverk för beskriva, förstå och ge rekommendationer för hur tekniska system ska få spridning i samhället.
En viktig del av TIS att det inte bara är en analys av hårdvaran utan också av aktörerna, nätverken mellan aktörerna samt institutionerna, som t ex skatter/lagstiftning.
Thomas och Christian har därför i artikeln beskrivit aktörerna, nätverken och institutionerna för både biogas- och laddbara bussar.
Det ger en rik bild av vilka faktorer som är viktiga, samt t ex vilka argument som används för de båda alternativen, samt vad som skiljer dem kontextuellt.
Biogas är t ex kopplat till jordbruk, avfallssystemet och cirkulära flöden.
Laddbara bussar är kopplat till elnätet, samt har från början varit mer orienterat på ett internationellt sammanhang. Laddbara bussar nämns oftare som en del i svensk näringspolitik dvs göra svensk fordonsindustri starkare.
De har också med en analys av styrkor och svagheter för de respektive tekniska systemen.
För t ex laddbara bussar tar de upp att nischen stadsbussar i Sverige är viktig för laddbara bussar eftersom det kan få spridning till andra tunga fordonstyper, men också att det är viktigt för de svenska tillverkarna att få referensfall som de kan visa upp internationellt.
För biogas anser de att många av satsningarna kommer från lokala aktörer och det passar bra för nischen stadsbussar. Men för att hitta nya användningsområden så är det viktigt att hitta nya samarbetspartner och nätverk för att nå nya markander, som t ex bränsle för transporter mellan städer.
Det vetenskapliga bidraget är “redeployment”
Den tidigare TIS forskning har lyft fram betydelsen av nischer för att ett omoget tekniksystem ska få växa sig starkt.
Ofta har dock TIS fokuserat på att ett omoget tekniksystem konkurrerar med ett moget som t ex biogas vs diesel.
Det finns inte så många studier där två omogna system båda behöver nischen. Då kan det bli en konkurrens, som hämmar båda.
Magnussons och Berggrens nya lösningen är alltså redeployment dvs att det något mer mogna tekniksystemet lämnar utrymme för den något mer omogna att växa. För att det ska vara möjligt kan styrmedel behövas för att klara överflyttningen.
Egna kommentarer
OmEV kommer fokusera mer i år på att skriva artiklar som analyserar diskussioner och ståndpunkter kring alternativ till fordon med eldrivlina.
Den här artikel var en utmärkt start, men jag tänkte skriva längre fram om varför det verkar som t ex att större delen av europeisk miljörörelse har lämnat att alla fossilfria alternativ är lika bra utan att de verkar tycka att eldrift för personbilar är det som gäller.
Magnusson och Berggren har i den här artikeln diskuterat två alternativ. Det finns givetvis fler som t ex HVO och vätgas, som också har sina frågeställningar.
De har intervjuat många och varit på många seminarier för att kunna tolka situationen för både biogas och el. Det är ett rikt empiriskt material.
Referenser
[1] Thomas Magnusson, Christian Berggren. Competing innovation systems and the need for redeployment in sustainability transitions. Technological Forecasting and Social Change. Volume 126, January 2018, Pages 217-230.
länk
[2] ELBUSSAR I SVERIGE 2016-2018. Power Circle.
länk
[3] Statistik om Bussbranschen - Augusti 2017. Sveriges bussföretag. länk
