Skattenyheter april - vecka 16

Förra året sålde 481 000 personer aktier eller andra värdepapper. Dessa försäljningar ska redovisas i årets deklaration.

– Den som har sålt eller löst in värdepapper ska lämna bilaga K4 med sin deklaration. Bilagan finns i e-tjänsten och där är de flesta uppgifterna ifyllda. Det enda som behöver fyllas i är omkostnadsbeloppet, säger Anna Sjöberg, deklarationsexpert på Skatteverket.

På Skatteverkets webbplats finns information om hur omkostnadsbeloppet ska räknas ut, det vill säga vad du har köpt aktierna för.

Läs mer här

Förslag i ändringsbudgeten 2017

I vårbudgeten föreslår regeringen ändringar av beskattningen vid överlåtelse av fastighet till juridisk person. Syftet med förslaget är att motverka en möjlighet till skatteplanering.

Förslag inför budgetpropositionen 2018

Regeringen föreslår inför budgetpropositionen 2018 att gränsen för statlig inkomstskatt liksom de senaste åren inte räknas upp fullt ut, vilket innebär att fler än annars hade varit fallet får betala statlig inkomstskatt 2018. Den nedre skiktgränsen beräknas då bli 445 400 kronor 2018 och den övre skiktgränsen blir 647 900 kronor. Skatten sänks för pensionärer med en inkomst upp till 14 000 kronor samt på sjukersättning och aktivitetsersättning. Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta höjs från 20 till 25 procent.

Övrigt

Förändringar föreslås avseende reglerna för delägare i fåmansföretag, och beskattning av personaloptioner lättas i vissa fall. Växa-stödet som innebär sänkt arbetsgivaravgift för den först anställda föreslås utökas till att också omfatta aktiebolag och handelsbolag.

Sen har en rad förslag kommit avseende miljöskatter av olika slag.

Läs vidare här

I detta nyhetsbrev redogör vi för Högsta förvaltningsdomstolens domar i skatterätt under april månad fram till vecka 16. Således delar vi upp rapporteringen så inte alla rättsfall under april refereras i nyhetsbrevet i början av maj.

Mål nr. 3524-15

Sammanfattning

Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.

Fråga i målet

Frågan i målet är hur marknadsvärdet för en tjänst som avser uthyrning av en idrottsanläggning ska bestämmas vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning. 

HFD:s slutsats

Högsta förvaltningsdomstolen finner i likhet med förvaltningsrätten och kammarrätten att det saknas en fungerande hyresmarknad för idrottsanläggningar av nu aktuellt slag och att det inte heller finns jämförbara transaktioner som kan ge ledning för att bestämma ett marknadsmässigt hyresvärde att tillämpa i hyresförhållandet mellan bolaget och föreningen. 

Marknadsvärdet måste därför bestämmas på annat sätt. I situationer där det inte finns relevanta och jämförbara transaktioner som kan ligga till grund för att fastställa ett marknadsvärde kan det vara såväl nödvändigt som rimligt att i stället utgå ifrån att den hyra som föreningen betalar dels ska leda till att det skattskyldiga bolaget får täckning för sina kostnader för lokalerna, dels innehåller ett skäligt vinstpåslag. En sådan metod tillämpas även i internationella sammanhang i fråga om oriktig prissättning mellan parter i ekonomisk gemenskap, bl.a. i situationer när det saknas jämförbara oberoende transaktioner. 

I den nu överklagade domen har använts ett vinstpåslag om fem procent på kostnaderna för den del som avser den idrottsliga verksamheten. Om en beräkning av kostnader och intäkter görs för den övriga verksamheten, blir vinstmarginalerna avsevärt högre än det vinstpåslag som tillämpats beträffande den idrottsliga verksamheten. Det finns därför skäl att ifrågasätta den fördelning av intäkter och kostnader som har gjorts mellan de båda delarna av bolagets verksamhet. 

Med hänsyn till det underlag som presenterats i målet och den försiktighetsprincip som bör iakttas finner Högsta förvaltningsdomstolen att Skatteverket inte har förmått visa att det finns skäl för att uttagsbeskatta bolaget. Underinstansernas avgöranden om uttagsbeskattning vid 2010 års taxering ska därför upphävas. 

Läs målet i sin helhet här

Mål nr. 3296-16

Sammanfattning

Kapitalvinst vid ett dotterbolags avyttring av teckningsoptioner utgivna av moderbolaget, vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad, är skattepliktig.

Bakgrund 

Catella AB, som är ett publikt aktiebolag och moderbolag i en koncern, äger indirekt samtliga aktier i Aveca AB. Aktierna i Catella AB är upptagna till handel på First North Premier som inte är en reglerad marknad. 

Kapitalvinst som uppkommer då ett publikt aktiebolag – vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad – avyttrar egna aktier ska, enligt 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (1999:1229), inte tas upp till beskattning. 

Fråga i målet

Aveca AB ville i ansökan om förhandsbesked få klarlagt om bolaget ska ta upp kapitalvinst vid avyttring av teckningsoptionerna. 

HFD:s slutsats

Skatterättsnämnden fann att kapitalvinst vid Aveca AB:s avyttring av teckningsoptioner inom ramen för incitamentsprogrammet inte är skattefri för bolaget. Detta då aktierna i Catella AB inte är upptagna till handel på en reglerad marknad och det inte heller i övrigt finns grund för skattefrihet. 

Aktier i Catella AB är inte upptagna till handel på en reglerad marknad. En kapitalvinst vid avyttring av i målet aktuella teckningsoptioner är därför inte undantagen från skatteplikt. I likhet med Skatterättsnämnden finner Högsta förvaltningsdomstolen att Aveca AB ska beskattas för kapitalvinst vid avyttring av optionerna. Förhandsbeskedet ska således fastställas. 

Läs målet i sin helhet här

HFD 2016 ref 80

Sammanfattning

Arbetsgivarens delfinansiering av ett medlemskap hos ett friskvårdsföretag som, förutom möjlighet till fysisk träning, även ger fri tillgång till bl.a. relaxavdelning, träningskläder och hälsodrinkar har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. 

HFD:s slutsats:

Fråga 1 - medlemskapet hos friskvårdsföretaget

Vid en helhetsbedömning av tjänsten och med hänsyn till den restriktivitet som bör prägla tillämpningen av bestämmelserna finner Högsta förvaltningsdomstolen att det i målet aktuella medlemskapet klart faller utanför gränsen för vad som utgör skattefri personalvårdsförmån. Friskvårdsbidraget är således, som Skatterättsnämnden funnit, skattepliktigt.

Fråga 2 - betalning på pay and play-bana och driving range

Som alternativ till att använda friskvårdsbidraget för att teckna medlemskapet enligt fråga 1 överväger U.R. att använda bidraget för golfspel på pay and play-banor och för hyra av golfbollar på driving range. Han har därför ställt frågan om idrottsaktiviteter av denna typ utgör enklare slag av motion eller annan friskvård. I målet har getts in en förteckning över pay and play-banor i Skåne.

Ansökan avser alltså inte någon konkret situation eller något avtal som är av viss varaktighet. Tjänsterna kan variera mellan olika anläggningar och kan också komma att förändras över tiden. Bedömningen av vad som utgör enklare slag av motion och annan friskvård måste då göras beträffande varje enskilt tillfälle. Mot denna bakgrund finner Högsta förvaltningsdomstolen att frågan inte är lämpad att besvaras genom förhandsbesked. Vid sådant förhållande borde något förhandsbesked inte ha lämnats utan ansökningen borde i den delen ha avvisats. Förhandsbeskedet avseende fråga 2 bör därför undanröjas och ansökan i den delen avvisas.

Läs målet i sin helhet här

HFD 2016 ref. 81

Ämne

Fråga om det finns förutsättningar för befrielse från kontrollavgift enligt bestämmelserna om kassaregister.

Fråga i målet

Målet gäller förutsättningarna för befrielse från kontrollavgift som tagits ut med anledning av att en näringsidkare som är skyldig att använda kassaregister inte erbjudit samtliga kunder kvitto.

HFD:s slutsats

Av utredningen i målet framgår att bolaget under ett kontrollbesök som pågick i en halvtimme i och för sig registrerat samtliga försäljningar i kassaregistret och tagit fram kvitto vid var och en av dem, men underlåtit att erbjuda kvitto till fem av 16 kunder. Bolaget har därmed brutit mot kvittokravet i 39 kap. 7 § andra stycket skatteförfarandelagen. Det finns därför grund för att ta ut kontrollavgift.

Den omständigheten att bolaget brustit i att uppfylla endast det sista ledet i kvittokravet innebär inte i sig att det framstår som oskäligt att ta ut kontrollavgift med fullt belopp. Bolagets underlåtenhet får vidare anses ha skett vid mer än enstaka tillfällen och kan därför inte betraktas som så obetydlig att det av den anledningen är oskäligt att ta ut kontrollavgift med fullt belopp. Mot denna bakgrund och då det inte heller i övrigt framkommit något skäl för hel eller delvis befrielse ska överklagandet avslås.

Läs målet i sin helhet här

HFD 2016 ref. 82

Sammanfattning

Internetbaserad sjukvård där legitimerade läkare diagnostiserar och behandlar patienter utan att träffa dem fysiskt har ansetts vara undantagen från skatteplikt. Förhandsbesked om mervärdesskatt.

HFD:s slutsats

Högsta förvaltningsdomstolen finner i likhet med Skatterättsnämnden att bolagets tillhandahållande inte är jämförbart med den tjänst som var föremål för prövning i RÅ 2007 ref. 88 III. I förevarande fall handlar det inte om rådgivning utan om att läkaren ska utföra medicinska åtgärder i syfte att ställa diagnos samt ge vård för att bota sjukdomar och komma till rätta med hälsoproblem. Även om läkaren inte träffar patienten fysiskt får det därför anses vara fråga om sjukvård i de aktuella bestämmelsernas mening (jfr HFD 2013 ref. 67). De tjänster som tillhandahålls direkt till privatpersoner mot ersättning i form av en fast avgift är därmed undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 4 och 5 §§ mervärdesskattelagen.

Förhandsbeskedet avseende fråga 1 fastställdes därför.

Tillhandahållande av sjukvård jämte administrativa tjänster som betalas av försäkringsbolag (fråga 2)

De uppgifter som bolaget lämnat om innehållet i de administrativa tjänsterna är kortfattade, oklara och delvis motsägelsefulla. Någon beskrivning av vad de olika administrativa tjänsterna mer specifikt består i finns inte. De lämnade förutsättningarna utgör därför inte ett så klart och entydigt underlag att de kan läggas till grund för ett förhandsbesked. Förhandsbeskedet såvitt avser fråga 2 ska därför undanröjas och ansökan i denna del avvisas.

Läs målet i sin helhet här

Mål nr 5548-16

Bakgrund

Omsättning av varor och tjänster är som huvudregel belagd med en mervärdes- skattesats om 25 procent. Tjänster varigenom någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet är dock föremål för en reducerad skattesats om sex procent. 

Bolaget ansökte om förhandsbesked för att få veta med vilken skattesats mervärdesskatt skulle tas ut på entréavgiften till trampolinparken. Bolaget gav in filmupptagningar som visade besökarnas aktiviteter vid de olika stationerna. 

HFD:s slutsats

Skatterättsnämnden ansåg att anläggningen till sin karaktär huvudsakligen präglades av att ge besökarna möjlighet att nyttja den för att utöva sport och fysisk träning. Mervärdesskatt skulle därför tas ut med en skattesats om sex procent.  

Bolagets anläggning består av stationer där det vid samtliga bedrivs fysisk träning eller andra fysiska aktiviteter och i stort sett samtliga stationer är bemannade med en instruktör. Tillhandahållandet skiljer sig därmed på ett avgörande sätt från det som prövades i RÅ 2009 not. 145. I likhet med Skatterättsnämnden anser Högsta förvaltningsdomstolen att anläggningen till sin karaktär huvudsakligen präglas av att ge besökarna möjlighet att utnyttja anläggningen för att utöva sport och fysisk träning. Mot den bakgrunden får entréavgiften anses utgöra ersättning för att besökaren bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Förhandsbeskedet ska därför fastställas. 

Läs målet i sin helhet här