Skattenyheter april 2017 - Del 2

I 7 kap. inkomstskattelagen finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som ett generellt krav för att bli undantagna från skattskyldighet enligt dessa bestämmelser gäller för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden att de måste uppfylla ändamålskravet i 4 §, verksamhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § och öppenhetskravet i 10 §. 

Förslag

1. I inkomstskattelagen ska det framgå att ideella föreningar är undantagna från skattskyldighet för inkomster från upplåtelser av rättigheter som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål. Även registrerade trossamfund ska omfattas av förslaget. Undantaget från skattskyldighet gäller om föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.

2. Avgifter som betalas av arbetsgivare till kollektivavtalsstiftelser ska inte beaktas vid tillämpning av fullföljdskravet. 

(Vilka intäkter som ska beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet, dvs. vilka intäkter som ska ses som fullföljdsinkomster, framgår av 7 kap. 7 § IL.)

Lagrådsremissen

Klicka här för att läsa lagrådsremissen: Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser. Här rekommenderas att ni läser "skälen för regeringens förslag" för att sätta dessa förslag i angiven kontext.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

De viktigaste delarna av utredningens förslag är följande.

• Företagets löneunderlag ska liksom i dag få användas vid beräkningen av kapitalinkomstbeskattad utdelning. Den nuvarande nivån på 50 procent ersätts dock av tre nivåer – 10, 25 och 50 procent – samtidigt som delägarna måste ta ut högre lön än i dag för att få utnyttja reglerna.

• Löneunderlaget fördelas mellan delägarna och beräkningen gynnar därför inte företag med många delägare. Det nuvarande kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna kan därmed tas bort.

• Förenklingsregeln innebär i dag att en utdelning upp till 2,75 inkomstbasbelopp (ca 160 000 kr) kan beskattas som kapitalinkomst. Denna nivå sänks till 1,75 inkomstbasbelopp (ca 100 000 kr).

• Skatteuttaget på aktiva delägares kapitalinkomster i fåmansföretag höjs från 20 till 25 procent och blir detsamma för ägare i alla onoterade bolag.

• En särskild undantagsregel införs som medför att beskattningen inte påverkas av om en försäljning av ett fåmansföretag sker till någon inom familjen eller till någon utomstående.

Läs betänkandet här: Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag.

Reglerna ska enligt förslaget börja gälla 1 januari 2018.

En särskild artikel om ämnet kommer senare. Under tiden lämnar vi denna sammanfattning ovan om lagrådsremissen.

I syfte att minska skattefusk och skatteundandragande bör vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare lämnas löpande till Skatteverket i stället för bara en gång om året.

Vissa uppgifter om utbetalda ersättningar och skatteavdrag per betalningsmottagare ska normalt lämnas i en arbetsgivardeklaration. I propositionen anges vilka uppgifter på individnivå som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen.  

Det finns många andra förslag i propositionen. Den som arbetar med arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifter bör vara införstådd med innehållet i denna proposition.

De flesta bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 juli 2018.

Klicka här för att läsa propositionen: Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

På uppdrag av regeringen har Skatteverket lämnat förslag om hur systemet med krav på personaliggare ska utvidgas till att även omfatta kropps- och skönhetsvård, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossist­verksamhet.

Ett krav på personalliggare innebär möjligheter till förbättrad skattekontroll och bedöms vara ett effektivt sätt att förebygga svartarbete i den här typen av verksamheter. Enligt Skatteverket förväntas förslagen öka skatteintäkterna med drygt 200 miljoner kronor per år. Dessutom bedöms det vita arbetet öka med drygt 1 300 års­arbetskrafter.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Läs mer om förslaget här.

I förra nyhetsbrevet hade vi ännu inte fått meddelanden från Skatterättsnämnden om de förhandsbesked de publicerar för denna period. Nu har de inkommit. 

Inkomstskatt: Näringsbetingade andelar

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-01-18 (dnr 56-15/D)

Kort sammanfattning: Ett bolag på Brittiska Jungfruöarna har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar

Frågan och parternas inställning

X AB vill veta om ett company limited by shares kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag enligt definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL och om utdelning och kapitalvinst från Y därmed blir skattefri i enlighet med vad som gäller för näringsbetingade andelar. Övriga villkor för att aktierna i Y ska kunna klassificeras som näringsbetingade andelar uppges ska vara uppfyllda.

X AB anser att frågan ska besvaras jakande. Enligt bolagets uppfattning motsvarar Y ett svenskt aktiebolag både vid en civilrättslig och en skatterättslig jämförelse.

Skatteverket anser däremot att frågan ska besvaras nekande. Verket menar att en utländsk juridisk person som är hemmahörande i en stat som helt saknar inkomstskatt för juridiska personer inte kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag. Brittiska Jungfruöarna saknar bolagsbeskattning eftersom skattesatsen uppgår till noll procent.

Skatterättsnämndens bedömning

Mot den bakgrunden som anges i Skatterättsnämndens redogörelse finner Skatterättsnämnden att Y får anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar i IL. Eftersom övriga villkor för att aktierna i bolaget ska anses vara näringsbetingade anges ska vara uppfyllda blir utdelningar och, under förutsättning att skalbolagsbeskattning inte aktualiseras, kapitalvinster på aktierna i Y skattefria för X AB.

Läs hela förhandsbeskedet här

Inkomstskatt: Verklig förlust vid nedskrivning av lagerandelar i kommanditbolag

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-01-20 (dnr 55-15/D)

Kort sammanfattning: Inom en fastighetskoncern säljs näringsbetingade andelar i fastighetsförvaltande kommanditbolag till bolag i koncernen som bedriver byggnadsrörelse och där andelarna utgör lager. Efter extern försäljning av kommanditbolagens fastigheter tar andelsägaren ut köpeskillingen ur kommanditbolaget. Förlust som uppkommer på grund av nedskrivning av värdet på andelarna har ansetts som en verklig förlust. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.

Frågorna och parternas inställning

X AB vill veta om det skattepliktiga resultat som tillfaller bolaget när ett kommanditbolag i X ABs ägo säljer en fastighet med vinst ska minskas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och nettoförsäljningsvärdet av X ABs andel i kommanditbolaget (fråga 1).

Frågan ställs bl.a. mot bakgrund av de nya bestämmelserna i 17 kap. 8 § IL om förluster och nedskrivningar på lagerandelar som trädde i kraft den 2 januari 2012.

Om fråga 1 besvaras jakande önskar X AB besked om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet (fråga 2).

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1

X AB bedriver enligt förutsättningarna byggnadsrörelse enligt 27 kap. Andelarna i de fastighetsförvaltande kommanditbolagen utgör därför enligt kapitlets 6 § lagertillgångar hos X AB.

Eftersom lagerandelarnas värde på balansdagen är lägre än deras anskaffningsvärde ska en motsvarande nedskrivning göras i redovisningen. Frågan är om denna nedskrivning på andelarna får dras av enligt 17 kap. 8 §. Det förutsätter att en motsvarande förlust hade fått dras av om andelen i stället hade avyttrats. Så är fallet om förlusten är verklig.

X AB har förvärvat de aktuella kommanditbolagsandelarna för marknadsvärdet. Det uttag som X AB gör ur kommanditbolaget efter försäljningen av fastigheten påverkar X AB:s anskaffningsutgift för kommanditbolagsandelarna enligt 50 kap. 5 §.

Mot den bakgrunden är, enligt Skatterättsnämndens mening, en nedskrivning av andelarnas värde till nettoförsäljningsvärdet verklig i den mening som avses i 17 kap. 8 §.

Fråga 2

2 § 1−3 skatteflyktslagen är uppfyllda enligt Skatterättsnämnden. De organisatoriska skäl för omstruktureringen som framförts kan inte anses innebära att inte skatteförmånen är det övervägande skälet för förfarandet.

Vad avser det fjärde rekvisitet är enligt Skatterättsnämndens mening den skatteförmån som uppkommer en direkt konsekvens av utformningen av de olika bestämmelser som gäller för beskattning av näringsbetingade andelar respektive för lagerandelar. En taxering på grundval av förfarandet kan därför inte anses strida mot lagstiftningens syfte på ett sådant sätt som krävs för att skatteflyktslagen ska vara tillämplig. 

Läs hela förhandsbeskedet här

Fastighetsskatt: Vindkraftverk, statsstöd

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-02-08 (dnr 28-16/D)

Kort sammanfattning: Fråga om fastighetsskatt för vindkraftverk ska beräknas till 0,5 procent eller 0,2 procent av taxeringsvärdet. Förhandsbeskedet lyder; 3 § femte stycket lagen om fastighetsskatt (1984:1052), FSL, innebär inte att fastighetsskatten för vindkraftverken ska beräknas till 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Skatterättsnämndens bedömning

Enligt Skatterättsnämndens mening framgår det klart av ordalydelsen i 3 § första stycket f att fastighetsskatten utgör 0,2 procent av taxeringsvärdet för elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.

Bestämmelsen i paragrafens femte stycke medför ingen annan bedömning då bestämmelsen endast innehåller en upplysning om att den lägre fastighetsskatten för vindkraftverk kan utgöra ett sådant statligt stöd av mindre betydelse som får genomföras enligt de minimis-förordningen.

Läs hela förhandsbeskedet här

Inkomstskatt: Skattskyldighet, sjöinkomst

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-03-03 (dnr 81-16/D)

Kort sammanfattning: Villkoret ”huvudsakligen går i oceanfart” i den s.k. oceanfartsregeln i 3 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) har inte ansetts uppfyllt. Den s.k. säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § har inte heller ansetts tillämplig. Inkomsten från fartyget har dock ansetts utgöra sjöinkomst.

Skatterättsnämndens bedömning

Oceanfartsregeln

Oceanfartsregeln infördes 1985 och var från början tänkt som en tillfällig lösning (prop. 1984/85:175 s. 25). Någon ledning för hur begreppet ”huvudsakligen går i oceanfart” ska tolkas ges inte i förarbetena. Att med ”huvudsakligen” avses cirka 75 procent framgår dock av förarbetena till IL. 

Med stöd av övrigt resonemang som Skatterättsnämnden även anförde i denna fråga är slutsatsen; "Med detta som utgångspunkt kan konstateras att B inte huvudsakligen gått i oceanfart under den tid A varit placerad på fartyget. Han är därför skattskyldig för inkomsten från arbetet där om inte säkerhetsventilen är tillämplig".

Säkerhetsventilen ansågs inte tillämplig. 

Enligt Skatterättsnämnden är den rimliga tolkningen att alla kommersiella fartyg, dvs. inte militära fartyg, fritidsfartyg eller fiskefartyg, omfattas av 64 kap. 5 § IL och att inkomst från sådana fartyg är sjöinkomst om övriga förutsättningar är uppfyllda. A:s inkomst från tjänstgöringen på B bör således ses som sjöinkomst.

Läs hela förhandsbeskedet här

Läs även förhandsbesked dnr 82-16/D som kom samma dag och handlar om villkoret ”huvudsakligen går i oceanfart” i den s.k. oceanfartsregeln, som avhandlades i förhandsbeskedet 81-16/D ovan.

Klicka här för att läsa förhandsbeskedet

Mervärdesskatt: Fast etableringsställe

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-01-19 (dnr 7-16/I)

Kort sammanfattning: Mervärdesskatterättsligt utgör - under de i ärendet angivna förutsättningarna - X (Bolaget) etablering i Sverige inte ett fast etableringsställe.

Skatterättsnämndens bedömning

Den omfrågade etableringen omsätter, dvs. tillhandahåller tjänster, närmare bestämt [bearbetning trävirke]. Frågan i ärendet är därför om det kan anses föreligga en tillräcklig grad av varaktighet såväl som en lämplig struktur – avseende personella och tekniska resurser – för ett självständigt tillhandahållande. Att tillhandahållandet ska vara självständigt framgår inte av genomförandeförordningen men väl av EU-domstolens praxis. 

Sammantaget kan den omfrågade etableringen inte anses utgöra en lämplig struktur för sådan administration -- såsom upprättande av avtal och dagligt beslutsfattande -- som får anses ingå i ett självständigt tillhandahållande av tjänsterna i fråga. Redan på den grunden anser Skatterättsnämnden att det inte föreligger något fast etableringsställe för Bolaget i Sverige.

Läs hela förhandsbeskedet här

Tobaksskatt: Skatteplikt

Förhandsbeskeden meddelades 20 februari.

Det har kommit två förhandsbesked från Skatterättsnämnden som har rätt komplexa genomgångar av tobak i sig.

Läs det första förhandsbeskedet om tobak här. 

Samt det andra förhandsbeskedet här.

Inkomstskatt: Lex Asea

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-03-16 (dnr 11-17/D)

Kort sammanfattning: Utdelning av aktierna i ett dotterbolag har ansetts uppfylla villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229) att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget.

Frågan

A vill veta om villkoret i 42 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229), det s.k. proportionalitetsvillkoret, är uppfyllt så att den planerade utdelningen av aktier i X AB:s dotterbolag är skattefri för honom. Som förutsättning lämnas att övriga villkor i paragrafen är uppfyllda.

Skatterättsnämndens bedömning

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning talar övervägande skäl för att utdelningen av aktierna uppfyller proportionalitetsvillkoret. Även övriga i 16 § uppställda villkor kommer enligt lämnade förutsättningar att vara uppfyllda. A ska därför inte ta upp utdelningen till beskattning.

Läs hela förhandsbeskedet här

Kupongskatt: Bulvanregeln

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-03-16 (dnr 36-16/D)

Kort sammanfattning: 

Svensk kupongskatt ska inte betalas på utdelningar från Z AB (Z) och Y AB (Y) till X Limited (X) som beslutas på bolagsstämmor under kalenderåren 2016–2019.

Svaret förändras inte om endast X är verksamt med kapitalförvaltning och inte dotterbolaget.

Frågorna

X vill ha klarhet i om aktieutdelningar från Z och Y som beslutas på bolagsstämmor under åren 2016–2019 ska påföras svensk kupongskatt, och i så fall med vilken procentsats (fråga 1). X vill även veta om svaret på fråga 1 förändras om endast X bedriver värdepappersförvaltning och inte dotterbolaget (fråga 2).

X uppfattning är att utdelningarna är undantagna från kupongskatt då X har säte inom EU och äger mer än tio procent av aktierna i Z och Y. Efter att en ny 4 a § införts i kupongskattelagen (1970:624), KupL, är X dock osäker på om den s.k. bulvanregeln i 4 § tredje stycket kan bli tillämplig på förfarandet.

Skatterättsnämndens bedömning

Av lämnade förutsättningar följer att A:s överlåtelse av aktier i svenska företag till ett holdingbolag med säte i ett annat EU-land har skett i enlighet med underprisreglerna i 53 kap. IL.

Även med beaktande av att utdelningar från de svenska dotterbolagen kan komma att vidareutdelas av X till A under räkenskapsåret efter att de mottagits, avviker situationen från vad som normalt avses med ett bulvanförhållande.

Med dessa förutsättningar föreligger inte heller ett sådant arrangemang eller uppsättning arrangemang som anti-missbruksklausulen i moder-dotterbolagsdirektivet är avsedd att träffa.

X ska därmed inte anses inneha aktierna i Z och Y under sådana förhållanden att annan obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Läs hela förhandsbeskedet här