Skatteverkets kontroll av privatpersoner som hyrde ut rum eller privatbostad under 2015 slutrapporteras nu. Åtta av tio av dem som tjänade mer än det skattefria beloppet redovisade inte inkomsten. 

– Vi bedömer att uthyrningarna ökar i takt med att det blir enklare att marknadsföra objekt via de digitala plattformarna på nätet, säger Rebecca Filis.

Här finns reglerna för hur man skattar för uthyrning.

Klicka här för pressmeddelande

Nu kan du göra en preliminär beräkning av skatten för inkomståret 2016 i e-tjänsten Räkna ut din skatt.

Klicka här

Nu finns en uppdaterad funktion för att räkna ut ditt avdrag för representation i form av mat och dryck i e-tjänsten Räkna ut ditt avdrag för representation.

Klicka här

Skatteverket nekade avdrag för interna räntekostnader om drygt 17 miljarder kronor förra året. Lagändringarna om begränsad avdragsrätt för interna räntor verkar ha haft effekt för att minska skatteplaneringen. Bolagens interna lån har också minskat de senaste fyra åren. Det framgår av en rapport som Skatteverket lämnat till regeringen.

Klicka här

Senast den 30 april ska vissa stora svenska företag lämna en land-för-land-rapport till Skatteverket. Land-för-land-rapportering (Country by Country Reporting) är en ny uppgiftsskyldighet som innebär att vissa stora svenska företag som ingår i en koncern som har en koncernomsättning om minst 7 miljarder kronor ska upprätta en land-för-land-rapport och lämna den till Skatteverket.

Klicka här

Reglerna för energiskatt på el ändrades den 1 januari 2017. Förändringen påverkar främst företag inom industrisektorn, men även vissa företag inom tjänstesektorn påverkas. De tidigare reglerna om lägre skatt genom sänkta skattesatser ersätts med en enhetlig skattesats på 29,5 öre per förbrukad kilowattimme. Nytt är också att den som vill ha återbetalning av skatt ska använda Skatteverkets e-tjänst för att ansöka om det.

klicka här

OBS!

Från den 1 juli kommer en ny skatt att tas ut på kemikalier i vissa elektronikprodukter. Syftet med skatten är att minska förekomst, spridning och exponering av farliga flamskyddsmedel i människors hemmiljö. 

Skatten beräknas på varornas vikt och den är 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten kommer att begränsas till 320 kronor per vara. Skatten blir lägre om varan inte innehåller vissa grupper av flamskyddsmedel.

Klicka här

Förra året gjorde Skatteverket 12 094 kontroller på olika byggarbetsplatser för att se om de följer lagen om personalliggare. Skatteverket har hittat många fel och brister.

De vanligaste felen är att de anställda inte registreras i personalliggaren och att den inte kan presenteras när Skatteverket kommer för att kontrollera. I år kommer kontrollen att skärpas.

– Vi kommer också att lägga mer resurser på att identifiera de byggarbetsplatser som omfattas av lagen men som inte har anmält bygget till oss, vilket de enligt lag är skyldiga att göra, säger Conny Svensson.

Klicka här

Det var 1 år sedan Skattepunkten kom med ett nyhetsbrev senast - april 2016. Vi har haft fullt upp med uppbyggnaden av en bokföringsdivision där vi tar hand om utländska bolags etablering i Sverige. Vi har fått detta rullande nu och det växer stadigt!

Vi kommer framöver att konsekvent skicka ut nyhetsbrev enligt följande ordning:

1. I början av varje månad kommer vi mycket kort redogöra för ämnet som avhandlats och slutsats gällande Högsta förvaltningsdomstolens domar och förhandsbesked från Skatterättsnämnden som har publicerats under föregående månad. Obs! Vill ni förstå den juridiska kontexten till ett rättsfall eller sakomständigheter, måste ni läsa rättsfallet.

2. En gång i veckan kommer vi att redogöra för pressmeddelanden från Skatteverket och Finansdepartementet som rör ämnen som har en definitiv deadline för privatpersoner och företag. Övriga pressmeddelanden kommer att meddelas i nyhetsbrevet som skickas ut en gång i månaden.

3. I nyhetsbreven kommer också finnas djupare artiklar om olika skatterättsliga ämnen, med särskild betoning på nya lagändringar.

I detta nyhetsbrev, beroende på tidigare tidsbrist, redogörs för alla domar från högsta förvaltningsdomstolen, förhandsbesked från Skatterättsnämnden och pressmeddelanden från Skatteverket och Finansdepartementet, bortsett från de pressmeddelanden som just nu är obsoleta att redogöra för då de rör ämnen som har deadlines som har gått ut.

Detta nyhetsbrev är alltså ett undantag som täcker 3 hela månader avseende rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen och Skatterättsnämnden, och pressmeddelanden från Skatteverket och Finansdepartementet.

För att motverka viss skatteplanering har regeringen tagit fram ett förslag om ändrad beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person.

Den skatteplanering som förslaget avser att motverka går ut på att paketera en fastighet i ett bolag genom gåva och, i stället för att avyttra fastigheten direkt till förvärvaren, avyttra andelarna i bolaget till förvärvaren. Eftersom fastighetsägaren enligt nuvarande regler skattefritt kan få en ersättning som nästan motsvarar fastighetens taxeringsvärde vid en sådan paketering, kan reglerna utnyttjas på ett sätt som inte är avsett och som inte kan accepteras. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Klicka här

Utredningen om skatt på finanssektorn har lämnat ett förslag som syftar till att minska skattefördelen för hela finanssektorn till följd av momsundantaget för finansiella tjänster. Regeringspartierna och Vänsterpartiet är överens om att i nuläget inte gå vidare med detta breda förslag. Arbetet fortsätter med ett förslag som minskar banksektorns skattefördel.

Enbart storbankerna gjorde 2016 en samlad vinst på över 80 miljarder kronor efter skatt. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att gå vidare med ett förslag på en sådan skatt som är förenlig med EU-rätten när det är färdigberett. Regeringen kommer då ta ett samlat grepp på beskattningen av finanssektorn.

Klicka här

Uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 ska begränsas och den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta höjas från 20 till 25 procent.

Den nedre skiktgränsen beräknas därmed uppgå till 445 400 kronor och den övre skiktgränsen beräknas uppgå till 647 900 kronor för beskattningsåret 2018.

Förslagen är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet inför budgetpropositionen för 2018. Såväl begränsningen av uppräkningen av skiktgränserna som höjningen av SINK föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Klicka här

I utkastet till lagrådsremiss föreslås ändringar i de särskilda skatteregler som gäller för delägare som äger kvalificerade andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Mer om det här kommer i en särskild artikel. Ämnet har inte omnämnts i Finansdepartements pressmeddelanden.

För att läsa lagrådsremissen, Klicka här

Kort, 3:12 reglerna blir tuffare för skattebetalaren.

Regeringen föreslår att skatten sänks från 29,5 till 0,5 öre/kWh för aktörer som framställer och förbrukar förnybar el på samma ställe men där elen inte omfattas av dagens undantag från skatteplikt. Förslaget gäller de som har flera mindre anläggningar som tillsammans uppgår till 255 kW eller mer. Ändringen föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2017.

Klicka här

Regeringen vill öka möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstadsområdena. Därför föreslås en sänkning av mervärdesskatten på naturguidning som innebär att naturturism likställs med liknande turismtjänster.

Mervärdesskatten ska sänkas från 25 till 6 procent på guidning av naturområden. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och bedöms minska skatteintäkterna med 320 miljoner kronor 2018 och 290 miljoner kronor efterföljande år.

Klicka här

Skatten sänks för ca 1,4 miljoner personer över 65 år med upp till 2 500 kronor per år. Detta innebär att 70 procent av alla personer över 65 år får sänkt skatt.

För en ålderspensionär med en pension på 14 000 kronor i månaden, vilket är medianpensionen för kvinnliga ålderspensionärer, kommer skatten sänkas med cirka 200 kronor i månaden.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Klicka här

Miljöanpassade fordon med låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt de första tre åren.

Promemorian innehåller bl.a. följande förslag:
•Det högsta bonusbeloppet på 45 000 kronor ges till de bilar som släpper ut noll gram koldioxid. Det lägsta bonusbeloppet på 7 500 kronor ges till bilar som släpper ut högst 60 gram koldioxid. Gasbilar får en bonus på minst 7 500 kronor.
•För bensin- och dieseldrivna lätta fordon föreslås en förhöjd fordonsskatt (malus) under de tre första åren. För fordon som kan drivas med etanol eller annan gas än gasol tas ingen malus ut.

Klicka här

I promemorian föreslås vissa justeringar i bestämmelserna om beräkning av bilförmånsvärdet med anledning av att det föreslås införas ett nytt s.k. bonus–malus-system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt (malus). Den här promemorian har inte upplysts om i pressmeddelande. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. 

Klicka här

Skatten sänks för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning. Det föreslås i en promemoria från Finansdepartementet.

Förslaget berör uppskattningsvis 340 000 personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Skattesänkningen beräknas bli ca 1 600 kronor per år vid genomsnittlig kommunalskattesats för personer som fyllt 30 år och som har hel sjukersättning på garantinivå. För dem med högsta möjliga ersättning, och genomsnittlig kommunalskattesats, beräknas skattesänkningen bli ca 2 500 kronor per år.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Klicka här

I promemorian föreslås att nivån för transporttillägg höjs från 20 till 40 procent av punktskatten på de varor för vilka bestämmelserna inte har följts.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Klicka här

I promemorian föreslås att tillämpningsområdet för reglerna om sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare som anställer en första person (växa-stöd) utvidgas till att också omfatta aktiebolag och handelsbolag.

De nya reglerna föreslås, i likhet med redan gällande bestämmelser, vara temporära och tillämpas på ersättningar som utges t.o.m. den 31 december 2021.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Klicka här

Mål nr. 5304-16. Datum: 2017-03-14

Ämne: Genom ansökan om förhandsbesked ville kommunen få klarlagt hur Stockholms kommuns upplåtelse av mark och hamnanläggningar till ett antal ideella föreningar (båtklubbar) ska behandlas i mervärdesskattehänseende. Det handlar om ifall kommunens upplåtelser av dels markområde för uppläggning av fritidsbåtar, dels hamnanläggning för förtöjning av sådana båtar, mervärdesskatterättsligt ska behandlas som ett eller flera tillhandahållanden.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Om upplåtelsen/-erna skulle anses vara ett enda tillhandahållande ville kommunen veta om detta är skattepliktigt. Högsta Förvaltningsdomstolen finner att kommunens upplåtelser av markområden respektive hamnanläggningar utgör omsättning av separata tjänster, alltså separata tillhandahållanden. Med hänsyn till Högsta Förvaltningsdomstolens ställningstagande i denna fråga förföll därför frågan ifall skatteplikt föreligger.

Domen - klicka här

Mål nr. 3107-16 (HFD 2016 ref. 75) Datum: 2017-02-26

Ämne: Frågan i målet är om upplåtelse, mot ersättning, av serverrack i en datorhall omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 2 § mervärdesskattelagen när upplåtaren samtidigt tillhandahåller elektricitet, kyla och tillgång till kommunikationsnät samt säkerhetsskydd.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Högsta förvaltningsdomstolen ändrade Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarade att bolagets tillhandahållande omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 2 § mervärdesskattelagen.

Förf. kommentar: Vad som var den springande punkten i fallet är ifall tjänsterna som var kopplade till tillhandahållande av serverrack var av sådan utpräglad karaktär, av så dominerande grad, att det ej kunde betraktas såsom av underordnad karaktär.

Det huvudsakliga i uthyrningen måste vara tillhandahållandet av en serverrack, i annat fall kan det komma att betraktas som tjänst och därmed skattepliktigt. Tjänsterna omkring ska säkerställa att nyttjanderätten kan brukas och ska därför anses vara ”ett led i nyttjanderätten”, dvs. en förutsättning för nyttjanderätten och därmed ett ”bihang” till nyttjanderätten. Nyttjanderätten betraktades såsom det centrala i fallet dock, därför ska nyttjanderätten inte betraktas som en tjänst och omfattas därmed av undantaget i 3 kap 2 § mervärdesskattelagen.

Domen - klicka här

Mål nr. 24-16 (HFD 2016 ref. 73) Datum: 2017-02-26

Ämne: Frågan i målet är om Skatteverket inom ramen för en omprövning på begäran av den skattskyldige kan fatta ett beslut som i förhållande till såväl tidigare beslut som den skattskyldiges yrkanden är till nackdel för den skattskyldige.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Skatteverket kan inte vid en omprövning som görs på den skattskyldiges begäran avvika från den skattskyldiges yrkanden på ett sätt som leder till att han påförs högre skatt än i det tidigare taxeringsbeslutet. Om ett sådant beslut ska fattas måste det ske i ett nytt omprövningsärende på verkets eget initiativ (jfr RÅ 2008 ref. 37). Om beslutet, såsom i detta fall, fattas efter den tidsfrist för omprövning till den skattskyldiges nackdel som gäller enligt 4 kap. 14 § första stycket taxeringslagen krävs också att förutsättningarna för eftertaxering är uppfyllda.

Domen - klicka här

Mål nr. 3489-15 (HFD 2016 ref. 70) Datum: 2017-02-26

Ämne: Frågan i målet är om det finns förutsättningar för att ta ut kontrollavgift när den personalliggare som hållits tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen saknat uppgifter för förfluten tid.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Kravet i 39 kap. 12 § skatteförfarandelagen att personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen kan inte förstås på annat sätt än att tillgänglighetskravet gäller för hela den tid som uppgifterna ska bevaras.

Av utredningen i målet framgår att endast uppgifter för två månader funnits tillgängliga för Skatteverket vid kontrollbesöket och att tidigare uppgifter fanns på annan plats. Personalliggare för hela den tid uppgifterna ska bevaras har alltså inte funnits tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen. Förutsättningar för att ta ut kontrollavgift föreligger således. Bolaget har medgetts delvis befrielse från kontrollavgiften. Skäl att sätta ned avgiften ytterligare finns inte.

Domen - klicka här

Mål nr. 1880-16 (HFD 2016 ref. 69) Datum: 2017-02-26

Ämne: Frågan i målet är om en förmögenhetsöverföring i form av aktier i ett bolag från föräldrar till en son som är verkställande direktör i bolaget har ansetts ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Genom ansökan om förhandsbesked ville J.S. få klarlagt om den aktiepost om 10 procent som han är ensam om att få förvärva ska anses som inkomstskattefri gåva eller inkomstskattepliktig ersättning för arbete. Skatterättsnämnden fann att aktieöverlåtelsen inte skulle medföra någon inkomstbeskattning av J.S. Som motivering angav nämnden att överlåtelsen mot bakgrund av lämnade uppgifter i allt väsentligt fick antas ha ett annat syfte än att belöna J.S. för hans arbetsprestationer. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Domen - klicka här

Mål nr. 443-16. Datum: 2017-02-26

Ämne: Frågan i målet är om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Syntetiska optioner som en skattskyldig förvärvar på grund av sin tjänst kan behandlas som värdepapper vid beskattningen om optionerna kan överlåtas fritt och inte är villkorade av fortsatt anställning (se RÅ 1997 ref. 71 och RÅ 2000 not. 47). När ett utnyttjande av optionerna förutsätter att innehavaren fortfarande är anställd har optionerna däremot inte ansetts ha karaktär av värdepapper (RÅ 2007 not. 177).

Sett till omständigheterna i det här fallet betraktade Högsta förvaltningsdomstolen de syntetiska optionerna såsom värdepapper och de ska därför inte inkomstbeskattas utan kapitalvinstbeskattas.

Domen - klicka här

Mål nr. 2868-12. Datum: 2017-02-22

Ämne: En fråga i målet är om det är förenligt med EU-rätten att ta ut kupongskatt på utdelningar till en utländsk pensionsfond när svenska livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser i stället påförs en schablonmässigt beräknad avkastningsskatt på pensionsmedel. En annan fråga är om den utländska pensionsfonden är diskriminerad i och med att de svenska AP-fonderna är undantagna från inkomstskatt.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: AP-fonderna och PMT verkar under olika förutsättningar såväl organisatoriskt som sett till funktion och syfte. De befinner sig därmed inte i objektivt jämförbara situationer vid tillämpningen av den svenska lagstiftningen. Det medför att det inte kan anses strida mot den fria rörligheten för kapital att PMT betalar kupongskatt på erhållen utdelning samtidigt som AP-fonderna är undantagna från skattskyldighet. De utdelningar som PMT erhållit kan således inte undantas från kupongskatt med stöd av en jämförelse med AP-fonderna.

Gällande kostnader sa HFD bl.a.: ”Med hänsyn härtill får det anses vara diskriminerande enligt EU-rätten om den som är skattskyldig enligt kupongskattelagen inte ges möjlighet att, efter ansökan om återbetalning hos Skatteverket, få eventuella kostnader som har ett direkt samband med erhållna utdelningar beaktade. Det är dock den skattskyldige som har att visa att förutsättningar för avdrag föreligger”.

Domen - klicka här

Mål nr. 2847-12. Datum: 2017-02-22

Ämne: Huvudfrågan i målet är om det är förenligt med EU-rätten att ta ut kupongskatt på utdelningar till ett finländskt pensionsförsäkringsaktiebolag som förvaltar den i Finland obligatoriska arbetspensionsförsäkringen när de svenska AP-fonderna är undantagna från inkomstskatt. Om det är förenligt med EU-rätten att ta ut kupongskatt uppkommer frågan om det finländska pensionsförsäkringsaktiebolaget har rätt till avdrag för kostnader för att uppbära de aktuella utdelningarna.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: ”AP-fonderna och Veritas verkar under olika förutsättningar såväl organisatoriskt som sett till funktion och syfte. De befinner sig därmed inte i objektivt jämförbara situationer vid tillämpningen av den svenska lagstiftningen. Det medför att det inte kan anses strida mot den fria rörligheten för kapital att Veritas betalar kupongskatt på erhållen utdelning samtidigt som AP-fonderna är undantagna från skattskyldighet. Av EU-domstolens dom i målet Pensioenfonds Metaal en Techniek följer att situationen för Veritas inte heller kan anses jämförbar med den situation som svenska livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser befinner sig i. De utdelningar som Veritas erhållit kan således inte undantas från kupongskatt med stöd av en jämförelse med dessa subjekt.”

Avseende kostnader säger HFD följande: ”Varken kostnader för förvärvet, finansieringen eller förvaltningen av aktierna är således enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening sådana kostnader som kan anses ha ett direkt samband med erhållandet av avkastning i form av utdelning. Det kan dock inte uteslutas att det i undantagsfall kan finnas kostnader som uppfyller kravet på sådant samband”.

Domen - klicka här

Mål nr. 1736-16. Datum: 2017-02-22

Ämne: Frågan i målet är om AA i egenskap av styrelseledamot i bolaget uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att göra skatteavdrag och att betala bolagets skatter och om han därmed ska åläggas betalningsskyldighet som företrädare för bolaget.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Det har inte framkommit att AA känt till att osanna fakturor har tagits in i bokföringen. Det är därmed inte visat att han uppsåtligen underlåtit att göra skatteavdragen och att betala skatterna och avgifterna. Beträffande frågan om AA i egenskap av styrelseledamot har förfarit grovt oaktsamt gör Högsta förvaltningsdomstolen följande bedömning.

AA har brustit i sitt ansvar för verksamheten i bolaget och därigenom eftersatt sina åligganden som styrelseledamot på ett sådant sätt att han får anses ha varit grovt oaktsam. Han ska därmed åläggas betalningsskyldighet som företrädare för bolaget. Några skäl för att bestämma betalningsskyldigheten till ett lägre belopp än vad underinstanserna funnit föreligger inte. Överklagandet ska därmed avslås.

Domen - klicka här

Mål nr. 2060-16/2061-16. Datum: 2017-02-21

Ämne: Frågan i målet är vilken betydelse det har för AA och BBs rätt till skattereduktion att bolaget delat upp faktureringen på tre tillfällen och köparna betalat två av fakturorna i sin helhet. Skatteverket och förvaltningsrätten har ansett att dessa två fakturor inte kan ligga till grund för skattereduktion.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Det saknas vägledande avgöranden beträffande köparens rätt till skattereduktion i den nu aktuella situationen. Mot denna bakgrund finner Högsta förvaltningsdomstolen att AA och BB ska beviljas prövningstillstånd i kammarrätten.

Domen - klicka här

Mål nr. 1615-16. Datum: 2017-02-15

Ämne: Frågan i målet är om en stiftelse som bedriver förskoleverksamhet kan anses som ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen och därmed är skattskyldig bara för inkomst på grund av innehav av fastighet.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Svenska juridiska personer är som huvudregel skattskyldiga till inkomstskatt för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (6 kap. 4 § inkomstskattelagen). I 7 kap. finns emellertid vissa undantag från skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och andra juridiska personer. Enligt 7 kap. 16 § är allmänna undervisningsverk skattskyldiga endast för inkomst på grund av innehav av fastigheter.

Begreppet skolverksamhet i skatterättslig mening kan inte ges en annan och vidare innebörd än som framgår av 2004 års rättsfall. Stiftelsen kan således inte anses bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är att anse som ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

Domen - klicka här

Mål nr. 4163-16. Datum: 2017-02-06

Ämne: Sökanden i Skatterättsnämnden är anställd i ett av EY Swedens dotterbolag och har blivit erbjuden att förvärva aktier i EY Sweden. Genom ansökan om förhandsbesked ville hon få klarlagt om aktierna blir kvalificerade andelar för henne.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: För att aktierna i EY Sweden ska vara kvalificerade andelar krävs att bolaget är ett fåmansföretag. Av lämnade förutsättningar följer att bolaget inte är ett fåmansföretag enbart utifrån definitionen i 56 kap. 2 § 1 IL, eftersom fyra eller färre delägare inte äger aktier som motsvarar mer än 50 procent av röstetalet i bolaget. Frågan är då om EY Sweden ändå utgör ett fåmansföretag på grund av att alla eller vissa delägare ska räknas samman och anses som en enda delägare med stöd av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § andra stycket.

Det sammanlagda röstetalet för de aktier som, direkt eller indirekt, ägs av den ägarkrets som ska anses som en enda delägare, uppgår enligt lämnade förutsättningar till 47,65 procent. Om dessa aktier läggs samman med aktier som ägs av ytterligare tre delägare kommer det sammanlagda innehavet inte att vara så stort att det överstiger 50 procent av rösterna. EY Sweden är därmed inte ett fåmansföretag och de aktier som sökanden avser att förvärva kommer inte att utgöra kvalificerade andelar.

Domen - klicka här

Mål nr. 3299-16. Datum: 2017-02-02

Ämne: Inom massmedieområdet undantas från mervärdesskatteplikt omsättning av bl.a. periodiska organisationstidskrifter samt omsättning av vissa tjänster som avser framställning av sådana publikationer. Svenska Skärmflygförbundet och Falkenström Vision Aire AB ansökte om förhandsbesked och ställde frågan om Hypoxia utgör en sådan periodisk organisationstidskrift som är undantagen från mervärdesskatteplikt (fråga 1). Bolaget ville även få klarlagt om dess tillhandahållande till förbundet var undantaget från skatteplikt (fråga 2).

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: (fråga 1) Publikationen Hypoxia framstår enligt Högsta förvaltningsdomstolens bedömning väsentligen som ett organ för Svenska Skärmflygförbundet, vilket genom Flygsportförbundet är anslutet till Sveriges riksidrottsförbund. Tidskriften utkommer med fyra nummer per år och Högsta förvaltningsdomstolen instämmer därför i Skatterättsnämndens bedömning att Hypoxia utgör en sådan periodisk organisationstidskrift som avses i 3 kap. 14 § mervärdesskattelagen. Förhandsbeskedet såvitt avser fråga 1 ska således fastställas.

Bolagets åtagande innebär, enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening, att bolaget mot ersättning ska leverera en tidskrift i tryckt form, dvs. en vara, till kunden (jfr RÅ 1995 not. 392). Vad parterna avtalat beträffande äganderätten påverkar inte denna bedömning. Av svaret på fråga 1 framgår att varan i fråga är en periodisk organisationstidskrift och Högsta förvaltningsdomstolen finner därför, i likhet med Skatterättsnämnden, att bolagets omsättning är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 14 § mervärdesskattelagen. Förhandsbeskedet ska därför fastställas även såvitt avser fråga 2.

Domen - klicka här

Mål nr. 3826-16. Datum: 2017-01-31

Ämne: PwC Sverige ägs i sin helhet direkt eller indirekt av 237 fysiska personer som är anställda i koncernen. Ingen av delägarna har en andel i kapitalet som är större än två procent. En av delägarna är BB som äger aktier i PwC Sverige genom sitt helägda bolag Getterön Invest AB (Getterön)

Aktierna i såväl delägarbolagen, bl.a. Getterön, som PwC Sverige omfattas av bestämmelserna om kvalificerade andelar i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Med anledning bl.a. av att det införts krav på en ägarandel om minst fyra procent för att få tillämpa reglerna om löneunderlag i dessa bestämmelser överväger koncernen att organisera om verksamheten.

I ansökan om förhandsbesked beskrevs två alternativ för att genomföra omstruktureringen. Enligt ett av dessa ska, förutom delägarna, även övrig personal i PwC övergå till att vara anställd i de olika delägarbolagen. Varje delägarbolag, däribland Getterön, ska enligt detta alternativ anställa ytterligare minst tio personer.

En förutsättning för att omorganisationen ska genomföras är enligt ansökan att ersättningen från PwC till delägarbolagen inte blir föremål för beskattning hos delägarna personligen innan den betalas ut till dem från deras bolag i form av lön eller utdelning. I ansökan om förhandsbesked ställde därför Getterön frågan om den ersättning som bolaget ska erhålla för tjänster som underleverantör till PwC utgör intäkt i en av Getterön självständigt bedriven näringsverksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Enligt förutsättningar i ansökan kommer det i detta fall, utöver ägaren, att finnas minst tio personer anställda i Getterön. Det har inte lämnats någon uppgift om den tidsmässiga omfattningen av anställningarna. Mot bakgrund av att i stort sett samtliga personer som för närvarande är anställda i PwC fortsättningsvis ska vara anställda i något av delägarbolagen får den angivna förutsättningen dock förstås på så sätt att det rör sig om minst tio anställningar på heltid eller i det närmaste heltid. De tjänster som Getterön ska tillhandahålla PwC ska utföras av delägaren tillsammans med de anställda och den ersättning som Getterön ska erhålla ska täcka såväl delägarens som de anställdas arbete.

Verksamheten i bolaget kan därmed inte anses i allt väsentligt bygga på ägarens personliga arbetsinsatser. Det saknas därför anledning att med bortseende från avtalet mellan Getterön och PwC beskatta BB personligen för ersättningen.

Domen - klicka här

Mål nr. 3000-16. Datum: 2017-01-10

Ämne: AA äger tillsammans med sin hustru drygt fyra hektar skogsmark. Hans arbete i skogsbruket har bestått i bl.a. plantering, röjning och gallring av skogen och uppgått till i genomsnitt ca 30 timmar per år. För mer krävande arbeten såsom andragallring och slutavverkning har han anlitat ett skogsföretag. Under hösten 2015 slutavverkades två hektar genom skogsföretagets försorg. Ersättningen för avverkningsrätten uppgår till ca 325 000 kr och ska i enlighet med en betalningsplan fördelas över åren 2015–2017.

Målet avser frågan om ett skogsbruk ska anses som aktiv eller passiv näringsverksamhet beskattningsåren 2015–2017. Till grund för prövningen ligger uppgifter i en ansökan om förhandsbesked som gavs in hösten 2015.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: AA har inte inkommit med någon utredning som gör det möjligt att avgöra i vilken omfattning och med vilka uppgifter han kommer att arbeta i verksamheten under åren 2015–2017. Redan av detta skäl anser Högsta förvaltningsdomstolen att vad som framkommit i målet inte utgör ett tillräckligt säkert underlag att grunda en bedömning av verksamhetens karaktär på. Skatterättsnämnden borde därför inte ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska undanröjas och ansökningen avvisas.

Domen - klicka här

Mål nr. 1978-15. Datum: 2017-01-04

Ämne: En skattskyldig som för in eller tar emot beskattade alkoholvaror från ett annat EU-land på annat sätt än genom distansförsäljning ska anmäla varorna till Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten. Vid flyttning av sådana varor ska den som ansvarar för flyttningen upprätta ett s.k. förenklat ledsagardokument som ska åtfölja varorna under flyttningen. Ledsagardokumentet ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter, bl.a. ett referensnummer som utfärdas av Skatteverket när anmälan m.m. har skett. Utan ledsagardokument får varorna inte flyttas. 

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: I målet är ostridigt att förenklade ledsagardokument har lämnats ut till Tullverket vid transportkontroll, att dessa var fullständigt ifyllda men att de innehöll felaktiga uppgifter vad avser anmälans referensnummer. De felaktiga referensnumren kan inte anses utgöra sådana smärre brister som avses i 1 kap. 6 § andra stycket LPK. Av detta följer att flyttningen har skett i strid med paragrafens första stycke.

Frågan är om felen i dokumenten också utgör grund för att påföra bolaget transporttillägg.

Av det anförda följer att bolaget inte har uppfyllt sin skyldighet att tillhandahålla Tullverket förenklade ledsagardokument och att det finns grund för att påföra bolaget transporttillägg. Frågan är då om det är uppenbart oskäligt att ta ut detta

I detta fall har bolaget till Tullverket lämnat ut fullständigt ifyllda ledsagardokument som först vid närmare granskning befunnits innehålla felaktiga referensnummer. Det har inte framkommit att det funnits anledning för bolaget att ifrågasätta riktigheten av de ifyllda uppgifterna. Vid sådant förhållande får det anses uppenbart oskäligt att ta ut transporttillägg. Skatteverkets överklagande ska därför avslås.

Domen - klicka här

Mål nr. 6960-15 (HFD 2016 ref. 66) Datum: 2017-01-04

Ämne: Frågan i målet rör om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Gamla Holding ska överlåta sina aktier i bolaget till Nya Holding för ett pris under marknadsvärdet. Huvudfrågan i målet är om bestämmelserna i 23 kap. 11 § första stycket IL medför att sökandena - av vilka några är delägare i Gamla Holding och samtliga avses bli delägare i Nya Holding - inte ska beskattas med anledning av överlåtelsen. För att dessa bestämmelser ska vara tillämpliga krävs att det är fråga om en underprisöverlåtelse enligt 3 §.

Med hänsyn till vad som är upplyst om syftet med transaktionerna och hur dessa ska genomföras anser Högsta förvaltningsdomstolen att den lämnade förutsättningen att sidovederlag inte ska utgå, i detta fall kan godtas. Det är därmed fråga om en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. 3 § IL. Av 11 § första stycket följer då att skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen inte ska beskattas som utdelning (fråga 1) eller som intäkt i inkomstslaget tjänst (fråga 2) hos någon av sökandena. Av det anförda följer också att skatteflyktslagen inte är tillämplig på förfarandet (fråga 3).

Domen - klicka här

Mål nr. 2267-15 (HFD 2016 ref. 63) Datum: 2017-01-04

Ämne: Skattetillägg ska tas ut om den skattskyldige lämnar en oriktig uppgift till ledning för beskattningen. När underlaget för skattetillägg bestäms ska hänsyn bara tas till förhållanden som rör den fråga som ligger till grund för tillägget.

När skattetillägg ska tas ut på grund av att den skattskyldige lämnat felaktig uppgift om storleken på den utgående mervärdesskatten måste det bedömas om underlaget för tillägget ska utgöras av hela det belopp för utgående mervärdesskatt som utelämnats, eller om underlaget ska bestämmas med avdrag för ingående mervärdesskatt.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: HD menade att de inte kunde göra någon annan bedömning än som gjordes i RÅ 2002 ref. 46. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att de oriktiga uppgifterna inte avsåg någon enskild mervärdesskattepost. Vidare konstaterade domstolen att självdeklarationen saknade uppgifter om all utgående och ingående mervärdesskatt under redovisningsperioden, men att de i efterhand lämnade uppgifterna om detta hade godtagits av skattemyndigheten. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att i ett sådant fall fick redovisningen av mervärdesskatt ses som en och samma fråga. Underlaget för skattetillägget skulle därför utgöras av skillnaden mellan utgående och ingående mervärdesskatt.

Domen - klicka här

Mål nr. 3020-15 (HFD 2016 ref. 58) Datum: 2017-01-04

Ämne: En komplementär i ett kommanditbolag tillhandahåller bolaget förvaltningstjänster mot ett arvode som utgår oavsett resultatet i kommanditbolaget. Tillhandahållandet har ansetts utgöra omsättning av tjänster enligt mervärdesskattelagen.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Av EU-rätten följer således att det måste finnas ett direkt samband mellan tjänsten och ersättningen för att det ska vara fråga om omsättning. Av bolagsavtalet framgår att Priveq ska tillhandahålla kommanditbolaget förvaltningstjänster, att kommanditbolaget för detta tillhandahållande ska betala ett förvaltningsarvode samt att arvodet ska utgå oavsett resultatet i kommanditbolaget.

Av utredningen framgår att Priveq och kommanditbolaget har fullföljt sina åtaganden enligt bolagsavtalet. Det föreligger därmed ett rättsförhållande mellan Priveq och kommanditbolaget som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer, där det förvaltningsarvode som Priveq får från kommanditbolaget utgör det faktiska motvärdet för de tjänster som Priveq tillhandahåller detta. Kravet på direkt samband är således uppfyllt, vilket betyder att Priveqs tillhandahållande av förvaltningstjänster mot arvode utgör omsättning av tjänster.

Vad Priveq anfört om arvodets betydelse vid en framtida fördelning av eventuell vinst föranleder ingen annan bedömning.

Domen - klicka här

Mål nr. 6600-15 (HFD 2016 ref 61) Datum: 2017-01-04

Ämne: L-G.J. och en annan fysisk person ägde 45 procent var av aktierna i IMA Norscan AB (IMA). Båda huvudägarna var verksamma i betydande omfattning i IMA. L-G.J. upphörde att vara verksam i IMA vid utgången av 2015. L-G.J. avsåg att sälja Holding 1 med underliggande dotterbolag. Genom ansökan om förhandsbesked ville han få klarlagt om hans aktier i Holding 1 skulle komma anses vara kvalificerade andelar enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), vid en försäljning 2016 (fråga 1). Om så inte är fallet önskade han få besked om lagen (1995:575) mot skatteflykt kunde tillämpas på förfarandet (fråga 2).

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Genom L-G.J:s förfarande upphörde aktierna att vara kvalificerade, men detta efter en karenstid på 5 år, då bolaget som innehöll vinstmedlen inte haft någon verksamhet. L-G.J var emellertid verksam i det bolag som köpte hans verksamhet under perioden, men syftet var ett generationsskifte till sonen. Rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen ansågs således vara uppfyllt och skatteflyktslagen kunde följaktligen tillämpas på förfarandet. Det innebär att L-G.J:s kapitalvinst vid en avyttring av aktier i Holding 1 efter utgången av 2015 ska beskattas som om de var kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen.

Domen - klicka här

Mål nr. 2680-15 (HFD ref. 60). Datum: 2017-01-04

Ämne: S.P. utsågs i juni 2012 till likvidator i MJO och i januari 2013 till likvidator i Fasttrack. Skatteverket ansökte i januari 2014 hos förvaltningsrätten om s.k. företrädaransvar för S.P. enligt bestämmelser i skattebetalningslagen avseende förfallna skatteskulder. Skulderna uppgick till över 700 miljoner kr.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: HFD ansåg att S.P., som är advokat och därför väl bör känna till vilka åtgärder som en likvidator är skyldig att vidta, måste anses ha varit grovt oaktsam. Ingen av de typiska situationer som behandlats i rättspraxis eller förarbeten när betalningsskyldigheten helt eller delvis kan efterges var för handen i detta fall. S.P. har genom företrädaransvaret dock ålagts betalningsskyldighet för ett anmärkningsvärt högt belopp. HFD satte ner beloppet.

Domen - klicka här

Mål nr. 3960-14 (HFD 2016 ref. 57) Datum: 2017-01-04

Ämne: En ändring i kommentarerna till OECD:s modellavtal som inneburit att tillämpningsområdet för artikel 17 i avtalet utvidgats har inte beaktats vid tolkningen av ett dessförinnan ingånget skatteavtal.

Högsta förvaltningsdomstolens slutsats: Eftersom tillägget till OECD:s modellavtal lades till först efter det att Irland och Sverige ingick skatteavtalet bör tillägget bortses från vid tolkningen av den gemensamma partsavsikten. Den kommentar som förelåg vid avtalets undertecknande ger inte stöd för uppfattningen att den i målet aktuella ersättningen skulle ha beskattats i Sverige. Bolaget är därmed berättigat till återbetalning av skatt.

Domen - klicka här