skrivet av Helena Berg
Frågorna kring tillgången på litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller för elfordon tycks aldrig ta slut och forskning och utveckling av återvinningsmetoder pågår för fullt. Vi kommer att belysa dessa aspekter för batterierna i några nyhetsbrev. Men först en genomgång av vad lagstiftningen inom EU säger – vi går igenom Batteridirektivet.
Alla som sätter batterier på den europeiska marknaden definieras som producenter och har ett producentansvar. Detta regleras i Batteridirektivet (2006/66/EG) 1. EU ser nu över direktivet för att anpassa till dagens och morgondagens användning. Nuvarande version gäller från 2006 och bygger på en tidigare version från 1991. Hur vi använder batterier idag skiljer sig markant från tidigt 90-tal och nya batteritekniker finns på marknaden, och ytterligare tekniker finns på utvecklingsstadiet.
Syftet med Batteridirektivet är att minimera batteriernas miljöpåverkan, harmonisera innehållet och märkningen. Vidare regleras hur och vilka batterier som sätts på den europeiska marknaden, vilket ansvar som producenterna har och hur batteriavfallet ska tas om hand. Batteridirektivet gäller alla batterier oberoende av deras kemi, storlek eller design, och täcker hela batteriets livslängd.
I och med en ökad användning av olika typer av batterier i samhället ser nu EU över direktivet. Man vill att återvinningsgraden ska öka då EU anser att vi samlar in på tok för få batterier. Vidare vill EU göra en översyn om Batteridirektivet beaktar miljö-, hälso- och säkerhetsaspekterna på ett rättmätigt sätt, att direktivet stödjer den interna marknaden och uppmuntrar till innovation och investeringar, samt hur direktivet stödjer EUs omställning till fossilfria transporter och säkerställer slutanvändarnas och konsumenternas intressen. Ett område som kommer utredas är andrahandsanvändning, vilket inte finns med i dagens version av Batteridirektivet.
Batteridirektivet kopplar till flera direktiv där samspelet och överlapp ska ses över: återvinningsdirektiv, elektronikavfall (WEEE), skrotning av fordon (ELV) och transport av avfall, och farliga ämnen som ska/måste undvikas (REACH).
Översynen ska vara klar under sista kvartalet av 2017. I Sverige är det Naturvårdsverket 2 som är tillsynsmyndighet.
Producentansvar
Producent är den som introducerar batteriet för första gången på den europeiska marknaden på ett yrkesmässigt sätt eller på annat sätt tillhandahåller ett batteri.
Återförsäljare är inte en producent så länge man inte tillverkar eller för in batterier till Sverige. Som producent måste du ta hand om batterierna när de blir avfall och se till att alla batterier som säljs samlas in och återvinns. Som producent måste du även se till att användarna av batterierna får rätt information och att batterierna är rätt märkta. Utländska producenter av batterier eller produkter där ett batteri finns inbyggt måste anmäla till Naturvårdsverket, men de behöver inte utse någon producentrepresentant i Sverige.
Batterierna delas enligt lagstiftningen upp i tre undergrupper: bärbara batterier, industribatterier och bilbatterier. Batterier för elfordon (HEV, PHEV, BEV) faller under industribatterier och om fordonen även har ett klassiskt startbatteri så faller det inom kategorin bilbatterier.
Alla producenter, inhemska och utländska, ska årligen rapportera den mängd batterier som sätts på den svenska marknaden samt den mängd förbrukade batterier som samlats in och hur de har behandlats. Det är även inbyggda batterier som måste tas omhand och rapporteras till Naturvårdsverket.
Märkning
Alla batterier ska vara märkta med en överkorsad soptunna för att förhindra att batterier slängs bland övriga sopor. Symbolen ska finnas på ett synligt ställe, vara tydligt läsbar och outplånlig. Vidare måste alla bärbara, laddningsbara batterier samt bilbatterier märkas med batteriets kapacitet (mAh eller Ah), samt att startbatterier måste även vara märkta med kallstartsström. Översynen av Batteridirektivet kommer även utreda hur märkningen kan anpassas så att sorteringen går lättare.
Vidare måste batterierna märkas om de innehåller t.ex. kvicksilver eller kadmium. Det är förbjudet att sätta batterier på marknaden som innehåller kadmium eller kvicksilver. Förbudet gäller från och med den 13 okt 2015 och innefattar även batterier som är inbyggda i elutrustning. Det fanns under en övergångsperiod undantag när det gäller vissa bärbara batterier som är avsedda att t.ex. användas i nödbelysningssystem och andra nöd- och alarmsystem och medicinsk utrustning. Men från årsskiftet 2016/2017 upphör detta undantag.
Insamling
EU vill öka andelen batterier som samlas in och återvinns. Det är varje medlemsland som sätter mål för insamling och återvinning utifrån de miniminivåer som sätts av EU. Enligt Naturvårdsverket är vi bra på att samla in batterier i Sverige. När det gäller startbatterier har vi ett krav på minst 95%, och vi samlar in dryga 90%.
Batteridirektivet anger minimigränser om vad som måste uppfyllas: minst 45% av vikten av det som sätts på marknaden måste samlas in. 2013 samlade vi i Sverige in 74% - långt över EU-kravet. Av bärbara batterier samlar vi in 65-70%.
Det som är oklart är vad som menas med vikt för ett batteripack till ett elfordon: är det vikten av packet eller vikten av cellerna som avses. Har du vägledande information får du gärna höra av dig till redaktionen.
[1] EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG länk (pdf)
[2] Producentansvar för batterier -Vägledning om producentansvaret för batterier, vem som är producent och vad som gäller - Naturvårdsverket länk
