skrivet av Magnus Karlström
Japan är en av världens största ekonomier och deras fordonsindustri är en av de ledande. De var tidiga kring utvecklingen av fullhybrider, electromobilitet och vätgasfordon.
Enligt mig var Toyotas introduktion av fullhybriden Prius 1997 den riktiga starten på hela kedjan som gör att vi numera har relativt mycket elektromobilitet i världen. Japan har också varit extremt viktig för att utveckla li-jon teknologin till den prestanda och kostnadsnivå som vi idag har för fordonsbatterier.
För att förstå många av Japans val kring teknik så måste vi förstå situtationen i Japan. Precis som de flesta länder står Japan inför olika utmaningar. De har haft en lång period av låg ekonomisk tillväxt, en budgetkris, minskande födelsetal samt en åldrande befolkning, en oro inför om deras välfärdsystem kommer fungera långsiktigt samt efter Fukushima en drastisk förändring av hur de producerar sin elektricitet.
Deras fordonsindustri är viktig för deras ekonomi och den står för nästan av 20% av Japans exportintäkter. De verkar också finnas en kultur av att det är viktigt för landet att deras fordonsindustri ligger i teknikens framkant.
Befolkningen sjunker i Japan
Befolkningen är på ca 127 miljoner, men trenden är att befolkningen sjunker sen 2004. Det beror bl a på låga födelsetal.
En japansk statlig rapport varnade för två år sedan om trenderna fortsätter kan den japanska befolkning 2060 vara 87 miljoner och 40% kommer vara äldre än 65 år.
Den minskande befolkningen är en av anledningarna att den japanska marknaden för personbilar inte är så stark. En annan är deras stora beskattning av att äga fordon i Japan.
Japan är också extremt urbaniserad med mer än 90% som lever i städer. De har också några av världens största städer. Stadsområdet Tokyo-Yokohama är världens största och det bor mer än 38 miljoner där.
Den stora urbaniseringen är en delförklaring till att deras tågsystem och tunnelbanesystem är så fantastiskt bra. Tunnelbanesystemt i Tokyo är det bästa transportsystem jag har upplevt i hela mitt liv.
Den japanska ekonomin har problem, men också fördelar
Under 1980-talet var Japans ekonomi blomstrade och ofta studerad för att försöka varför de var så framgångsrik.
Men deras ekonomi började få problem under 90-talet och deras tillväxt har varit låg sedan dess. Japan hade nästan precis samma nominala BNP 1995 som 2015. Under samma period växte t ex USA:s ekonomi med 134%.
Japan har också en statskuld som är 250% av BNP. Det är relativt många andra länder riktigt mycket. Det är dock så att trots den höga statsskulden så betalar Japan minst i årlig skuldränta i relation till deras BNP av alla G7-länder. Det beror på att de har låg skuldränta.
Den nuvarande regeringen med premiärminister Abe i spetsen har de senaste åren försökt få igång den japanska ekonomin med ett stort reformpaket som innehåller tre delar. De är att Bank of Japan har ökat sin utlåning med det dubbla sen april 2013 och låneränta är mindre än noll. Det är också så att det japanska staten har ökat sina utgifter för att försöka få igång ekonomin och ett antal struturella refomer diskuteras som bl a att fler kvinnor måste arbeta och nya arbetskraftslagar.
Juryn är fortande ute om de tre åtgärderna fungerar [3,4].
Under hösten 2016 har den japanska regeringen en gång till lagt ett nytt förslag om ett stort paket för att stimulera ekonomin [6].
Den japanska ekonomin har också fördelar. När World Economic Forum (WEF) 2014 rankade världens länder mer avseende på olika parametrar så hamnade Japan på första plats var gäller lokal konkurrens. Det beror på att de har krävande lokala kunder, hårda anti-monopol lagar och en marknadsorienterad politik.
Det innebär att om ett japansk företag överlevt på den japanska hemmamarknaden så är de ofta välrustade att konkurrera globalt.
Den japanska energipolitiken är under förändring
Japan måste importera sin energi och en viktig förklaring till att de har svårt att få ihop sin stadsbudget är kostnaden för importerad energi.
De hade en pro-kärnkraft politik innan olyckan i Fukushima hände den 11 mars 2011. Efter olyckan stängde de ner kärnkraften och har i stor utsträckningen fått ersätta kärnkraften med importerad fossil energi.
De försöker bl a hantera sitt energiimportberoende med ha hög energieffektivitet. De har lägre energianvändning per enhet BNP än både EU och USA.
De har mål för förnyelsebart, men de har inte lika ambitiösa mål som t ex EU hur snabbt det kan gå.
En viktig del för att få deras energiekvation att gå ihop är att de importera stora mängder flytande naturgas.Japan är ett gasland och de har en aktiv politik för att försöka minska kostnaden för den flytande naturgas de måste importera [12].
Det är också tydligt att en drivkraft för deras energiteknikval är att ordna back-up kraft om en katastrof händer i Japan igen.
Den stora betydelsen av fordonsbranschen för Japan
Japan blev på 1990-talet världens största tillverkningsland av bilar. Numera är Kina större.
Fortfarande är den japanska bilindustrin extremt viktig för de japanska exportintäkterna.
En stor del av förklaringen till varför den japanska bilindustrin blev framgångsrik var ett effektivt produktionssystem med bl a nära samarbete med lokala leverantörer.
Fortfarande tillverkas mycket av bilarna i Japan även om de japanska biltillverkare har flyttat ut en del av sin produktion utomlands.
Japan utmärker sig att de har väldigt många biltillverkare för ett land.
Japanska biltillverkare exporterar och säljer till de flesta länder, men det är viktigt att förstå att den nordamerikanska marknaden är extra viktig för företag som t ex Toyota.
De relativa marknadsandel i Europa för japanska biltillverkare är mindre, samt de har haft en del problem att bli riktigt framgångsrika i t ex Kina.
Imorgon blir det mer om deras satsningar på laddbara bilar och vätgas.
Referenser
[1] The Abe Administration's "Pragmatic Policy Line". 4 april 2016. AJISS Commentary. länk
[2] Japan’s Grand Strategy —State, National Interests and Values*. : Japan’s Diplomacy Series, Japan Digital Library, länk (pdf)
[3] Overhyped, underappreciated. Economist. (subscrip.) länk
[4] Three-piece dream suit. Economist. (subscrip.) länk
[5] Japan defence ministry seeks record budget to counter Chinese threat. Guardian. 31 aug 2016. länk
[6] Japan to unveil huge $266bn economic stimulus, say reports. 4 sep 2016. länk
[7] Japan’s Economic Growth Slows as Business Spending Slumps. Bloomberg. 15 aug 2016. länk
[8] The incredible shrinking country. Economist. länk
[9] Global nuclear power five years after Fukushima. Economist. länk
[10] Five Key Perspectives for Japan’s Energy Mix
Need for Close Attention to Shifting Domestic and Global Realities. The Tokyo Foundation. länk
[11] Japan’s Energy Policy in a Post-3/11 World
Juggling Safety, Sustainability and Economics. October 15, 2014, länk
[12] The Cabinet Approved the 2016 Annual Report on Energy (Japan’s Energy White Paper 2016). 2016. länk
[13] Renewables 2015 Japan Status Report. Policies Energy Sustainable for Institute. länk
