Miljömålsberedningen och Energikommissionens blocköverskridande överenskommelser är glädjande tydliga i att vi måste ta klimatfrågan på ett större allvar. Avtalet bekräftar att Sverige är, och kommer att vara, en förebild och ledande nation i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar. Användningen av vår biomassa spelar en central roll i detta arbete, och uppgradering av sågverkens restprodukter till transportvänlig och lagringsbar pelletsenergi är då en viktig förutsättning för att lyckas. All bioenergi som används i vårt land är restprodukter från skogen, och mycket av vår skogsindustris lönsamhet bygger på att vi också får betalt för biprodukterna. Om inte, riskeras hela sektorns konkurrenskraft och därmed en av hörnpelarna i landets ekonomi. Bioenergin är därför viktig också för jobben och välfärden, inte minst utanför våra storstadsregioner.

Idag produceras 130 TWh bioenergi, vilket gör bioenergin till det största energislaget i Sverige. Energimässigt större än olja, bensin och diesel, och större än vattenkraft och kärnkraft tillsammans. Omkring 10 TWh elproduktion som kommer från vår kraftvärme, en produktion som enligt Svebio, i det närmaste skulle kunna tredubblas om elpriset tillåts att stiga och förutsatt att vi satsar mer på förnybar bioenergi. El från biomassa ger dessutom hög verkningsgrad och mest el tillverkas när det är som kallast. En viktig balanskraft till sol- och vindenergi som sällan uppmärksammas i media. Ska vi nå 100 procent förnybart måste vi minska vår eluppvärmning och samtidigt producera mer el i kombination med fjärrvärme det är kontentan av Energikommissionens överenskommelse.

Det är på just dessa hörnstenar som pelletsindustrin bygger. Vi välkomnar därför energiöverenskommelsen och hoppas att den skall bli startskottet för en hållbarare energipolitik som baseras på den Cirkulära biobaserade ekonomi som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht presenterade i veckan. Våra medlemsföretag har kapaciteten, viljan och kunskapen att vara ledande i detta arbete.

Det är många politiska beslut och färdplaner som är kopplade till dessa frågor som kommer att presenteras inom den närmaste tiden. Även vi PelletsFörbundet har satt ambitiösa mål, och för att nå dem behöver vi samarbeta brett både inom branschen men också med andra miljöföreträdare, forskare och beslutsfattare. Bristen på samordning mellan olika marknadsaktörer är för oss en viktig fråga. Vi vill efter bästa förmåga erbjuda ett strukturerat och transparent arbetssätt där alla våra medlemmars verksamhet är lika viktiga. Syftet är naturligtvis att skapa förutsättningar för att våra företag ska bli mer delaktiga i arbetet och kunna växa med arbetet att nå klimatmålen.

Genom samarbete kan vi skapa bättre förutsättningar vilket vi tror är en nödvändighet för att kunna utveckla branschen. Styrelsen jobbar därför kontinuerligt med att uppdatera och anpassa vår verksamhetsplan till att prioritera de insatser där vi upplever att vi kan göra mest nytta. Vi välkomnar också förslaget från Miljövårdsberedningen om att regeringen varje mandatperiod ska ta fram en handlingsplan som visar hur den samlade politiken leder mot målen samt att planen ska granskas av ett klimatpolitiskt råd syftar till att förverkliga visionen om ett Sverige med netto-noll-utsläpp eller lägre vid mitten av seklet. Vi vill gärna vara delaktiga i det arbetet.

Nu väntar en för de flesta av oss en välkommen semester, men vi kommer för den skull inte att glömma bort att hålla ögonen på det som händer i politiken medan vi njuter av ledighet. I höst är det dags att kavla upp armarna och jobba vidare.

Är ditt företag ännu inte medlem i PelletsFörbundet kan du söka medlemskap via vår hemsida. Din medverkan är viktig.

Lars Göran Harrysson
Ordförande Pelletsförbundet

            -----------------------------

Så kom då en Energiöverenskommelse

Den 10 juni, något försenad, presenterade Energikommissionen sin ramöverenskommelse som innebär att vår energipolitik ska bygga på ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Det är samma tre grundpelare som energisamarbetet inom EU vilar på. Kommissionen är enig om att ett fokus för framtiden ska vara att fokusera mer på effektbehov (kW) än energi (kWh) och att detta är särskilt viktigt för att möta de framtida utmaningarna för det svenska elsystemet. Effektuttaget kan ökas genom ett effektivare utnyttjande av befintlig vattenkraft och bioenergi. Redan initialt konstateras att det är klokt för hushållen att minska elanvändningen och att detta bidrar till att öka företagandets konkurrenskraft. Något som vi inom PelletsFörbundet ofta lyftt fram.

”En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el-och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar.”

Detta borde kunna tolkas som att det är vår höga andel elvärme, med det största effektbehovet vintertid, som är ett av framtida fokusområden. Det verkar som att våra argument för bioenergins styrkor åtminstone har fått gehör från fem av våra riksdagspartier. Låt oss därför hoppas att detta inte bara blir vackra ord. Det finns en risk i att fortsatt låga elpriser verkar i motsatt rikning och istället ökar elvärmen och minskar investeringarna i värmemarknaden. 

Ett steg på vägen kan vara att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht presenterade på onsdagen fem strategiska samverkansprogram vill regeringen komma närmare lösningarna på de stora samhällsutmaningarna: klimatet, digitaliseringen och life science. Här finns ett dubbelt fokus på biobaserat.

I programmet med titeln Cirkulär biobaserad ekonomi ska näringsliv, akademi och politik tillsammans förbättra förutsättningarna för omställningen från en fossil till en biobaserad ekonomi. Genom en biobaserad ekonomi ska biobaserade produkter användas för att ersätta fossila produkter. Förnybar skogsråvara som biobränsle kan användas och ersätta fossila bränslen. Den cirkulära ekonomin innebär att främja en resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material. Ansvariga ministrar är: Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Karolina Skog, miljöminister.

Att svensk kärnkrafts så kallade effektskatt nu fasas ut innebär naturligtvis att resterande kärnkraftverk får lite bättre förutsättningar att kunna möta de stora investeringsbehov som behövs för att klara kommande säkerhetskrav till 2020. Det betyder också att kärnkraften tillåts vara kvar men samtidigt att kärnkraften ska bära sina egna kostnader. Det är kraftverksägarnas beslut att avgöra hur länge det är ekonomiskt försvarbart att driva reaktorerna vidare. Därmed har man, åtminstone på papperet, skapat en förutsättning till att lösa upp de politiska blockeringar som präglat svensk energipolitik de senaste årtiondena. Effektskatten avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017 samtidigt som fastighetskatten på vattenkraftverk också sänks.

Rätt signaler är också att finansieringen kommer att ske genom en höjning av energiskatten där den elintensiva industrin är undantagen. Med dagens låga elpriser blir en beräknad skattehöjning på 4 öre/kWh inte speciellt kännbar. Men det är ett första steg och en viktig markering i rätt riktning då det i första hand drabbar eluppvärmningen med ökade kostnader. Signalen till marknaden att el inte bör användas för uppvärmning då effektbehovet är stort är tydlig.

Kommissionen konstaterar även att vi har utmärkta förutsättningar för förnybar elproduktion och att det är rimligt att vi även i framtiden kan vara nettoexportör av el. Insatserna inom energiforskningen ska även fortsättningsvis fokusera på teknikutveckling, demonstrations- och pilotprojekt som bidrar till att uppnå uppställda klimat- och energipolitiska mål och som har förutsättningar att skapa tillväxt och för export för våra företag. Läs mer om Ramavtalet här: 

För att hålla den globala temperaturökningen under två grader måste dagens utsläpp ned till nära noll fram till mitten på detta sekel. I Sverige ska minskningen hanteras genom en klimatlag, en process som liknar budgetlagen. Miljömålsberedningen presenterade nyligen en skiss på hur det ska fungera. Den 22 juni överlämnans delbetänkandet ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige” till Regeringen. Sverige ska vara ledande och ett föredöme och ska om 30 år släppa ut 85 procent mindre koldioxid jämfört med nivåerna 1990. Lagring av koldioxid, genom tillväxt av skog eller på annat sätt, ska räknas in.

Experter runt om i världen verkar eniga om att mellan 60 och 80 procent av världens kända fossila tillgångar måste få bli kvar i marken och göras obrukbara om världen ska nå tvågradersmålet. Därmed kommer svindlande belopp att förr eller senare försvinna. Intresant blir därför att följa hur vi i Sverige hanterar Vattenfalls brunkol i Tyskland. Vem ska ta den finansiella smällen? Hur ska tillgångarna hanteras? Vem ska äga och hur? 

Regeringen vill sälja för att undvika en ny "Nuon-affär", men också för att innehavet smutsar ned Vattenfalls varumärke samt orsakar politiska problem. Men brunkolet är svårsålt och för att vara trovärdig i den internationella klimatpolitiken borde vi visa att det går att avtå. Enligt uppgifter till Wall Street Journal vill köpare till och med ha 20 miljarder kronor betalt för att ta över. Om man till det lägger förlusten av värdet blir ägaren, det vill säga staten, mellan 40 och 50 miljarder fattigare enligt en ledare i DI från den 17 mars i år. Den nuvarande rödgröna regeringen kan nu bidra med en ekonomisk lösning skulle den göra verklig skillnad i världen.

Mitt förslag: Regeringen borde kunna använda intäkterna från koldioxidskatten till att köpa upp Vattenfalls fossila brunkolstillgångar för att sedan låta kolet bli kvar i marken. Dubbel klimatnytta, politisk handlingskraft och ingen ekonomisk katastrof för statliga Vattenfall.

Med detta vill vi på kansliet vill passa på och önska er alla Trevlig Sommar. Vi tar någon gång efter midsommar semester och återkommer i augusti igen.

Bengt- Erik Löfgren
Koordinator Pelletsförbundet

Finns det tillräckligt med biomassa? Hur stor är potentialen? Det är en fråga som följt branschen ända sedan 1970-talet. Ett vanligt påstående är att ”tillgången är begränsad”, trots att biomassa hela tiden tillverkas i naturen, i en process som aldrig tar slut.

Tomas Thuresson på Pöyry berättade att vi idag förbrukar 103 TWh bioenergi från skogen och skogsindustrin, en ökning med 14 TWh sedan 2002. Det är svartlutar, tallolja, bark, spån, flis, grot, röjningsved, brännved och en försvinnande liten volym stubbar. Om fem år kommer v i att förbruka 113 TWh, kanske 119 TWh, om vi satsar på bioekonomin. Men det möjliga uttaget, med hänsyn tagen till skogsstyrelsens restriktioner är 165 TWh. År 2050 har potentialen stigit till 201 TWh, enligt Pöyry. Det finns alltså ett utrymme att öka uttaget av skogsbiomassa för energi till det dubbla under de närmaste 35 åren, enligt Pöyry. 

Pål Börjesson har en lägre nivå för skogsbiomassan. Han räknar ned att det finns en reserv på 24 – 33 TWh idag, och 36 – 50 TWh 2050, med ett osäkerhetsintervall upp till 74 TWh. Skillnaden mellan beräkningarna gäller främst synen på hur mycket stubbar man kan eller vill skörda. 

Pål Börjesson redovisar samtidigt en mycket stor ökningspotential från jordbruket. Och det är en växande potential eftersom det svenska jordbruket befinner sig i en gradvis reträtt. Han menar att det går att få ut 18 – 20 TWh biomassa idag och 35 – 40 TWh 2050 från det svenska jordbruket. Dessutom har han gjort en optimistisk beräkning av hur mycket alger skulle kunna ge 2050. Det blir 0,6 – 1,5 TWh. Inte mycket jämfört med vad traditionellt jord- och skogsbruk kan ge.

Man ska notera att både Pöyry och Börjesson räknar med att skogsbruket och jordbruket fortsätter att producera sina huvudprodukter som idag. Vad man tar vara på är resurser som idag inte utnyttjas. 

Läs hela inlägget från Kjell Andersson här.

Bjurån Consultancy AB är vår senaste medlem, ett konsultföretag som är aktivt inom främst skogs- och bioenergisektorn. 

Bjurån Consultancy AB är ett konsultföretag som utför tjänster inom främst management på uppdrag av företagets VD och ledningsgrupp. Det kan vara mer omfattande och långsiktiga upplägg eller kortare projektbaserade upplägg.

Bjurån Consultancy AB ägs och drivs av Lars Stenberg, jägmästare, med snart 30 års erfarenhet av affärer och ledarskap på alla nivåer upp till VD inom skogs- och bioenergiindustrin. Lars har också internationell erfarenheter från mångåriga affärer i Ryssland och Baltikum.

Vi hälsar härmed Lars Stenberg och Bjurån Consultancy AB välkommen som medlem i PelletsFörbundet

               ---------------------------

Intressant för branschen 

Överenskommelse om den svenska energipolitiken
Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

Energiöverenskommelsen innebär att elcertifikatsystemet förlängs och att det mellan 2021 och 2030 sätts ett mål om ytterligare 18 TWh (terawattimmar) förnybar elproduktion. Den så kallade effektskatten på kärnkraft avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.

- En bred överenskommelse över blockgränserna om inriktningen för den framtida energipolitiken är något som vi i Centerpartiet drivit länge. Därför är det mycket glädjande att en sådan nu kommer på plats. Långsiktighet och stabilitet är bra för jobben, miljön och konkurrenskraften, säger Annie Lööf i en kommentar.

- Moderaterna har drivit på i förhandlingarna för att de två viktigaste energislagen – kärnkraften och vattenkraften – ska ha goda villkor långsiktigt. Det är helt avgörande för jobben, tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Uppgörelsen innebär att kärnkraftens akuta problem kan hanteras genom att effektskatten nu helt och hållet slopas. Samtidigt finns nu möjligheter för ny kärnkraft.

Liberalernas Jan Björklund, som hoppade av förhandlingarna i förra veckan, twittrade när överenskommelsen presenterades: "'100 procent förnybart 2040'. Kan inte bli tydligare. Kärnkraften ska bort. Grattis MP!"

– Det nya målet om att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är ett historiskt vägval som innebär att förnybar el successivt kommer att ersätta den åldrande kärnkraften. Ambitionsnivån på 18 TWh fram till 2030 räcker dock inte för att nå målet om en helt förnybar elproduktion år 2040, säger Linda Burenius Magnusson, head of public affairs på vindkraftsbolaget OX2.

Läs mer på regeringens webbplats
Läs EnergiöverenskommelsenLäs pressmeddelandet från Centerpartiet
Läs pressmeddelandet från Moderaterna
Läs pressmeddelandet från OX2
Läs också debattartikel i Göteborgs-Posten: "Feltramp av Björklund i energipolitiken"

                   -------------------

Varmare klimat- en iskall nyhet

En intressant rapport om hur klimatet presenteras i svensk media. När tidningarna skriver om klimatet påverkar det oss läsare. Artiklarna i morgontidningen blir till diskussioner runt lunchborden. Det påverkar om vi väljer att ta cykeln eller bilen. Det påverkar våra middagsval och det påverkar hur politiker och företag agerar.
Mot denna bakgrund har vi gett Retriever i uppdrag att undersöka hur svensk media skrivit om klimatförändringarna under de senaste tio åren. Flera hundratusen artiklar har analyserats och resultaten är tydliga. Här kan du läsa hela rapporten.

               ------------------

Nordic Heat exporterar svensk fjärrvärmekunskap

– Det finns ett sug efter svensk fjärrvärmekompetens i England. Det säger Peter Anderberg, grundare och arbetande ordförande i Nordic Heat. Organisationen har bildats för att underlätta exporten av svenskt fjärrvärmekunnande till England och andra länder. Det skriver Öresundskraft i ett pressmeddelande.

Allt fler engelska städer får upp ögonen för fjärrvärmens fördelar. Och det är till Sverige man vänder sig när planerna ska förverkligas.

– Sverige har byggt fjärrvärme sedan 40-talet och vi har samlat på oss oceaner av kunskap. I England, som först nu börjar bygga ut fjärrvärme, är den kunskapen förstås oerhört intressant.

Bakom Nordic Heat står Öresundskraft och Göteborg Energi och fler företag är på väg in. Företagens experter agerar konsulter för Nordic Heat och intäkterna delas mellan företagen.

Läs mer om Nordic Heat här

              -------------------------

Svenskarna efterfrågar tydligare ledarskap i klimat- och miljöfrågor
Telge Energis nya barometer "Svenskarna och Hållbarhet" tar pulsen på svenskarnas medvetenhet kring miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor. Undersökningen visar, bland annat, att det finns en stark vilja att stävja klimatförändringar. Den visar även att 7 av 10 svenskar vill göra mer för att världen ska bli en bättre plats och att 8 av 10 svenskar kan tänka sig att betala mer för att bidra. 7 av 10 anser dessutom att det krävs fler politiska förändringar som gynnar konsumenter att agera.

Undersökningen som genomförts av SIFO visar på en stark medvetenhet om att miljö och klimat är viktiga frågor och att det kan göras mycket för att bidra till en bättre värld. Dels när det handlar om de företag man köper varor/tjänster ifrån, dessutom är en stor andel av respondenterna självrannsakande och menar att de själva kan göra mer och är villiga att betala mer för att bidra till en bättre värld.
Det efterfrågas däremot större tydlighet och riktlinjer från politiker och företag, ett tydligare ledarskap i klimatfrågor. Undersökningen som går under namnet "Svenskarna och Hållbarhet" är en del i Telge Energis arbete med att öka svenskarnas miljö- och klimatmedvetenhet.

Läs mer m undersökningen här

               ------------------------------

Snart ser vi inte skogen för alla träd

Den kraftiga tillväxten i de svenska skogarna håller i sig och virkesförrådet fortsätter att öka enligt den senaste officiella statistiken från Riksskogstaxeringen vid SLU.
– Efter en period med högre avverkning, kopplat till stormarna Per och Gudrun, har återigen skillnaden mellan tillväxt och avverkning ökat och det är detta som driver virkesförrådsutvecklingen, berättar Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen. Virkesförrådet i hela landet uppgår nu till 3,5 miljarder skogskubikmeter vilket innebär att träden binder 2,6 miljarder ton kol, fortsätter han.

Blicka in i framtiden
Utöver presentation av den officiella statistiken i tabeller, diagram och kommentarer, finns i årets Skogsdata ett temaavsnitt som kombinerar Riksskogstaxeringens tidserier från de senaste 60 åren med resultat från de skogliga konsekvensanalysberäkningarna SKA 15. För första gången illustreras skogstillstånd och förändringar från 1950-talet ända fram till år 2110, dvs. under 160 år. Simuleringarna, som utfördes med Heureka-systemet, bygger på ett antagande om att skogsbruket fortsätter att skötas som idag och illustrerar hur den historiska ökningen av tillväxt, avverkning och virkesförråd beräknas fortsätta under hela simuleringsperioden utan att mattas av. Virkesförrådet beräknas öka från dagens ca 3,5 miljarder skogskubikmeter till närmare 5 miljarder år 2110, drivet av en ökande tillväxt, som förväntas stiga från dagens 120 miljoner skogskubikmeter per år till över 160 miljoner år 2110.
– Att kunna koppla Riksskogstaxeringens långa tidsserier med simuleringarna från Heureka ger oss fantastiska möjligheter att följa skogens utveckling, säger Per-Erik Wikberg som är författare till året temaavsnitt.

Läs mera här:

         ----------------------

Vattenfall miljardsatsar i Uppsala för att minska koldioxidutsläppen med mer bioenergi

Vattenfall ersätter torv och olja i Uppsala med förnybara biobränslen. Planen är att investera totalt 3 miljarder närmaste sexårsperioden i klimatförbättrande åtgärder och inkluderar upphandling av ett nytt värmeverk.
Vattenfall har beslutat att gå vidare med projektering av ett nytt värmeverk i Uppsala. En investering att ersätta torv och olja med förnybara biobränslen, kommer att kraftigt sänka koldioxidutsläppen i Uppsala och säkerställa framtida leveranser av klimatneutral värme, kyla och ånga. Det nya värmeverket kan i framtiden kompletteras med en effektiv turbin, för att producera el, om marknadsförutsättningarna förändras. Avsikten är att fatta ett definitivt investeringsbeslut under 2018.
Utöver nytt värmeverk investerar Vattenfall fram till 2022 bland annat i konvertering av befintlig hetvattenpanna till biobränsle, livstidsförlänger pannan samt två äldre avfallsförbränningsanläggningar och konverterar två oljepannor till bioolja samt ytterligare miljöförbättrande åtgärder i Uppsala.
Vattenfalls svenska värmeverksamhet tar i och med dessa omfattande åtgärder ett stort kliv mot att nå målet på 50 procent minskning av koldioxidutsläppen till 2020 och vara koldioxidneutala 2030. Åtgärderna går hand i hand med kommunens högt ställda klimatmål.
– Den utveckling av våra anläggningar vi nu står inför är den största i Vattenfall Värmes historia. För oss är det oerhört viktigt att investera i förnybar produktion för framtida behov av fjärrvärme, ånga och kyla men också att ta höjd för en säker leverans. Initialt lägger vi tyngdpunkten på att konvertera den nuvarande torveldade anläggningen för biobränsle, säger Adrian Berg von Linde, chef för affärsutveckling på Vattenfall Värme Sverige.
Investeringarna ger handlingsfrihet inför framtiden och en möjlighet att säkerställa kapaciteten i takt med att Uppsala växer.
– För Vattenfall är det viktigt att utveckla nya tjänster och produkter i det nya energilandskapet samtidigt som vi ser det som väldigt viktigt att säkerställa klimatneutrala värmeleveranser.

Läs mer här:

           --------------------------

Utdelandet av priset ägde rum vid Svebios årsmöte 6 april.  Så här lyder motiveringen till varför priset i år tilldelats Anna Lundborg: ”Anna insåg tidigt potentialen för biobränslen från skogsbruk och avverkningsrester. Med ett stort engagemang i miljöfrågor kopplat till en förståelse för hållbart brukande har hon ständigt, vetgirigt och med klokskap engagerat sig för och initierat forskning och utredningar som beskriver konsekvenserna av biobränsleuttag för skogsproduktion, mark- och näringsförhållanden, vattenstatus och koldioxidbalans. Hon har med sitt unika agerande initierat ny kunskap och skapat insikt och klarhet i komplexa frågor. Anna har genom sitt arbete på Energimyndigheten under en följd av år hållit i stora forskningsinsatser till nytta för den svenska bioenergiförsörjningen. Hon har med engagemang, kunskap och uthållighet drivit på myndighetens FoU-verksamhet för forskning som bidragit till kostnadseffektiv produktion och minimerade negativa miljöeffekter.” 

             -----------------------

Annat aktuellt

Ny prognos: Förnybar energi vinner över kol och gas

Årets upplaga av New Energy Outlook från BNEF (Bloomberg New Energy Finance) visar på fallande kostnader och massivt ökade energiinvesteringar (11,4 biljoner dollar på 25 år), främst inom den förnybara sektorn. Samtidigt konstateras att fossil el närmar sig sin peak och att det kommer gå brant utför inom tio år.
Läs artikeln från Bloomberg
Läs rapporten från Bloomberg
­Läs även: »The world nears peak fossil fuels for electricity« från Bloomberg

                     ------------------------

Energiöverenskommelse i hamn: målet är 100 procent förnybar elproduktion till 2040
Energiminister Ibrahim Baylan (S) kunde i dag berätta att fem av riksdagens åtta partier är överens om vägen framåt.

De fem partirepresentanterna kunde presentera en blocköverskridande överenskommelse (pdf), där det övergripande målet är att den svenska elproduktionen ska vara 100 procent förnybar senast till år 2040. Samtidigt kommer den så omdebatterade effektskatten att avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017, något som kärnkraftsägarna krävt för att alls få ekonomi i att driva de kvarvarande reaktorerna vidare efter 2020.

Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet, jämför dagens överenskommelse med Alliansens överenskommelse 2009 och säger så här till Aktuell Hållbarhet:

– Den här är bredare, och det gör att det finns en helt annan stabilitet. Tanken är att det här ska hålla över val.

Även Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, menar att det just är bredden som är det viktigaste, att fem partier från båda sidor blocken nu står bakom att Sverige ska ha ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Hon tror dock att det kommer gå betydligt fortare än så, och säger till Aktuell Hållbarhet:

– Miljöpartiet har räknat på att Sverige kan ha 100 procent förnybar elproduktion redan till 2030. Jag tror också att det kommer ske däromkring om den här utvecklingen fortsätter, där det förnybara blir allt billigare och mer konkurrenskraftigt och steg för steg ersätter den olönsamma kärnkraften.

Läs fler kommentarer här

               ----------------------------

Liberalernas lokalpolitiker går emot Björklund

En majoritet, 54 procent, av Liberalernas kommun- och landstingspolitiker vill förlänga det så kallade elcertifikatsystemet för förnybar elproduktion efter 2020, medan bara 25 procent stöder partiledare Björklunds linje om att avbryta stödet. 20 procent är tveksamma eller vet inte. Det framgår av en enkät som Fores och OX2 har genomfört.

– Vår enkät visar att Björklund inte verkar ha stöd bland sina egna när han motsätter sig utbyggnaden av förnybar elproduktion, säger Mattias Goldmann, vd på den liberala och gröna tankesmedjan Fores.

Enkäten sändes till kommun- och landstingspolitiker inom Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Den besvarades av 281 politiker inom Liberalerna, en väsentligt högre svarsfrekvens än politikerna inom Moderaterna och Kristdemokraterna.

– Det är mycket märkligt att inte Jan Björklund tar ansvar för och stöder en bred blocköverskridande överenskommelse som efterfrågas av både industrin och energibranschen, säger Linda Burenius Magnusson, ansvarig för public affairs på OX2, som är verksamt inom förnybar energi.

                      -------------------

Delbetänkande från Miljömålsberedningen

Miljömålsberedningen har i delbetänkandet tagit fram ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk som bland annat inkluderar ett klimatmål till 2045. Det är glädjande för svensk klimatpolitik att sju partier har lyckats komma överens om ett långsiktigt klimatmål. Sverige har historiskt valt att gå före i klimatpolitiken. För att kunna ta informerade beslut om hur långt Sverige ska gå i den ambitionen bör beslutsunderlagen vara så fullödiga som möjligt. Detta för att tydliggöra nödvändiga omprioriteringar inom och mellan politikområden.

Nu föreslår beredningen att Sverige ska anta den mest ambitiösa utsläppsminskningen som något land hittills föreslagit. Detta utan någon egentlig analys av vilka samhällsekonomiska konsekvenser som förslaget kan tänkas medföra. Konjunkturinstitutets synpunkter rör framförallt bristerna i de underlag beredningen har baserat sitt förslag på samt klimatmålets utformning.

Läs hela delbetänkandet här

                            -----------------------

Koldioxid blir till sten

Forskare på Island har hittat ett nytt sätt att lagra koldioxid. Genom att pumpa ner den i vulkaniskt berg förvandlas den till sten.

Resultaten, som publiceras i det senaste numret av Science, visar att koldioxiden reagerar med den vulkaniska bergarten basalt och bildar kalksten. Forskarna överraskades av hur snabbt processen gick. Efter två år 95 procent av koldioxiden ombildad till sten.

– Vi måste ta hand om de ökande koldioxidutsläppen. Detta är det ultimata lagringssättet, säger forskningsledaren Juerg Matter vid universitetet i Southampton till tidningen the Guardian.

I de flesta andra projekt för att fånga och lagra koldioxid sker lagringen i sandsten som inte reagerar lika snabbt koldioxiden, och så länge koldioxiden är i gasform finns det risk att den på nytt läcker ut i atmosfären.

Det så kallade Carbfix-projketet på Island har pågått sedan 2012 i ett samarbete mellan Reykjavik energi, Islands universitet, CNRS i Toulouse och Columbiauniversitetet.

Koldioxiden kommer från ett geotermiskt kraftverk och pumpas löst i vatten till ett djup på mellan 400 och 500 meter ner i berget.

Enligt forskarna är tekniken redo för att användas i stor skala.

Så varför ser vi inte hundratals sådana här projekt?

– Det saknas incitament, säger Juerg Matter till the Guardian.

Förutom att det saknas politiska beslut som gör det lönsamt att lagra koldioxid är en utmaning att metoden kräver stor mängder vatten. För varje lagrat ton koldioxid går det åt 25 ton vatten.

Nästa steg är att skala upp koldioxidlagringen från dagens nivå på 5000 ton per år.

                        ----------------------------

Besök vår hemsida:

Klicka HärSe vår nya broschyr:
Nya Broschyr Här
Ladda ner som PDF:
som .pdf här

BIT’s 6th Annual World Congress of Bioenergy
  30jun- 3 juli, KINTEX,

BITs- South KoreaPolitikerveckan i Almedalen
  3- 10 juli, Visby

AlmedalsveckanStora Biokraft- och Värmekonferensen
8 nov, Lidingö
Biokraftdagen
European bioenergy future/2016 Aebiom Conference
  16- 17 nov, Brussels
European Bioenergy

Kommentarer i media om Energiuppgörelsen
Här hittar du lite fler artiklar som tar upp kommentarer och fler synpunkter runt energiuppgörelsen.

”Svenska folkets vilja inte till kärnkraftens fördel”
Det är uppenbart att såväl svenska folket som en majoritet i riksdagen vill ha ett samhälle baserat på förnybar el. Det skriver flera debattörer i en replik om kärnkraftens framtid.

Fler kvinnor behövs i energisektorn
En förkrossande majoritet av dem som arbetar med förnyelse av vårt energisystem är män. Kvinnors kompetens och erfarenhet behövs på alla nivåer i den sektor som har så stor betydelse för vårt dagliga liv, skriver fyra generaldirektörer samt företrädare för branschen.

Peab investerar i miljöasfalt
Peab Asfalt satsar på tillverkning av asfalt som framställs av koldioxidneutralt biobränsle. Bolagets nya Eco-asfalt ska stå för 50 procent av Peab Asfalts produktion av asfaltmassa redan vid årsskiftet 2016/2017. Det innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 15 000 ton. 

Kyrkligt krav: Låt kolen ligga kvar i marken
Svenska kyrkan och Diakonia uppmanar regeringen att inte sälja Vattenfals kolgruvor i Tyskland. Det är viktigare att ta klimatansvar än att bara se på ekonomisk vinning, är budskapet.

Isabella Lövins mest akuta klimatutmaning
Hela regeringen ska ta klimatansvar. Det är budskapet från Isabella Lövin (MP) som ny ansvarig minister för klimatfrågor. För Aktuell Hållbarhet berättar hon om sin förhoppning om att klimatarbetet inte ska begränsas till miljöpolitiken utan att frågan ska finnas med i alla politiska beslut.

Expert tvivlar på solenergi i Sverige
Solenergin har lyfts fram som räddare i klimatfrågan och är enligt förespråkarna den mest populära energiformen att investera i just nu. Men siffror från branschorganisationen Energiföretagen visar att trots att solenergin ökar är det från ytterst låga nivåer. 2015 stod den för 0,06 procent av elproduktionen i landet.

Agenda för optimerad lagring av biobränsle
Hantering och lagring av biobränslen från jord- och skogsbruk behöver förbättras så att de blir mer konkurrenskraftiga. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik har sammanfört experter och kompetenser från olika discipliner med målet att göra biobränslen mer resurseffektiva jämfört med dagens avfallsbränslen. Resultaten har samlats i en strategisk forskningsagenda

Förnybar energi krossade globala rekord under 2015
Under 2015 togs 147 GW förnybar el i drift, den största årliga ökningen hittills och lika mycket som hela Afrikas produktionskapacitet. Det visar REN21:s Global Status Report, rapporterar The Guardian.
Läs artikeln i The Guardian
Läs Renewables 2016 Global Status Report
Se film från FORES seminarium om rapporten

Arctic Sea Ice Breaks May Record
Arctic sea ice shrank to its lowest level in 38 years last month, setting a record low for the month of May and setting up conditions for what could become the smallest Arctic ice extent in history, according to National Snow and Ice Data Center data released Tuesday.

»Förnybar energi är nu oundvikligt«
»Klimatförändringen må ha inspirerat en förnybar energi-revolution, men kostnaden har gjort den oundviklig«, sade energiminister Ernest Moniz i slutet av den 7:e Clean Energy Ministerial i San Francisco inför de samlade 24 ekonomiministrarna. Han hänvisar till de rasande priserna på sol, vind och effektiva innovationer som LED-belysning.

Mer momentum för förnybar energi
Bill Gates berättar om och reflekterar över vad som hänt sedan klimattoppmötet i Paris: »Baserat på alla framsteg jag ser, är jag fortfarande optimistisk om att vi kan bygga energiteknik som kommer att lyfta människor ur fattigdom och stoppa klimatförändringarna.«

ProPellets Austria Nyhetsbrev nr 6
Här kan du läsa om fler internationella pelletsnyheter

Energimarknadsrapport Biobränslen
Energimarknadsrapporten om biobränslemarknaderna täcker både biobränslen för transporter och för el- och värmeproduktion. Läs rapporten jan- maj 2016

Läget på elmarknaden
En gemensam elmarknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. Läget v 23

Olje-, gas- och kolmarknaderna
I Läget på olje-, gas och kolmarknaderna rapporterar vi bland annat om det som händer på fossilmarknaden. En ny rapport presenteras var 14 dag.

"Har du som medlem något nytt eller spännande att berätta? Vill du dela med dig av detta kan du tipsa oss på kansliet. Vi sprider gärna budskapet vidare, men vi behöver naturligtvis din hjälp att kunna bevaka allt det som händer i branschen"

Pelletsförbundet  - Sockerbruksgatan 1 - 531 40  LIDKÖPING
Telefon 0510 - 285 30 -  e-post info@pelletsforbundet.se  -  hemsida www.pelletsforbundet.s