Skrivet av Mikael Askerdal (Chalmers)
TRA-konferensen ägde rum 18:e-21:e april. Det är numera den största europeiska konferensen för land- och sjötransporter. EU-kommissionen står bakom konferensen som hålls varannat år. Innehållet är mycket brett och behandlar diverse frågor inom transportsektorn. Syftet är att samla forskare från akademin och industrin samt politiker för att under några dagar mötas och diskutera allt ifrån vägbeläggning till autonoma fordon.
Elektrifiering
De två absolut starkaste trenderna på TRA var elektrifiering och autonoma fordon. Min personliga reflektion är att om man vill uppnå ett emissionsfritt samhälle med effektiva transporter så kompletterar dessa trender varandra. Automation i kombination med on-demand tjänster kan bidra till att den totala mängden fordon kan minskas, vilket adresserar problemen med snabbt växande trafikstockningar och brist på parkeringsplatser, medan elektrifiering kan bidra med att få fram emissionsfria fordon.
Elektrifiering nämndes främst som ett sätt att reducera emissioner och oväsen. Bland annat presenterades resultatet från en jämförande beräkning av de totala emissionerna (källa till hjul) som gjort på helelektriska och dieseldrivna bussar i Polen. Dessa beräkningar visade att emissionerna från helektriska bussar är 28% lägre än från dieseldrivna bussar. En aning överraskande tycker jag då mer än 90% av den Polska elektriciteten kommer från kolkraft [1].
Hur snart kan vi förvänta oss att elfordon i stor skala kommer bli verklighet?
Hur snabbt vår fordonsflotta kommer att ersättas av olika typer av elfordon är det ingen som vet. Det jag vet efter att ha varit på konferensen är att åsikterna om detta går väldigt brett isär. Det finns forskningsinstitut som tror att s.k. disruptive development, kommer medföra att förändringen kommer att gå väldigt fort. Tex menar man att ett genombrott i batteriteknologi snabbt skulle medföra denna förändring och att en stor andel av nya fordon som säljs 2030 kommer vara helektriska och plug-in hybrider. Å andra sidan finns det organisationer med mer konservativ inställning, tex BMW och AVL, som menar att utvecklingen kommer ske långsamt. De menar att en stor majoritet av de sålda fordon 2030 fortfarande kommer vara drivna av en diesel- eller bensinmotor. Vem som har rätt? Den som lever få se....
Fast vill man få en lite mer underbyggd prediktion så kan man titta på Joint Research Centres arbete med att utifrån en co-simuleringsmiljö studera just marknadsandel av olika typer av drivlinor (bensin, diesel, LPG, CNG, bensin-hybrid, diesel-hybrid, bensin plug-in hybrid, batteri, bränslecell) för personbilar beroende på hur olika s.k. marknadsagenter agerar, hur oljepriset varierar och hur snabbt teknologiutvecklingen går [2]. Man presenterade två olika scenarior, dels ett kallat baseline, ungefär vad man får om man extrapolerar teknikutvecklingen från historiska data, och dels ett kallat technology transition som beskriver ett scenario med snabbare teknikutveckling, högre oljepriser, mer subventioner för köp av elfordon samt hårdare koldioxidlagstiftning. Gemensamt för båda scenariorna är att den totala andelen av bensin- och dieselbilar år 2050 är relativt hög. För baseline drygt 40% och för technology transition knappt 40%. Utfallet från dessa modeller påminner mycket av det scenario som målades upp av BMW och AVL. Min egna reflektion är dock att eftersom dessa modeller är validerade med historiska data resulterar det i en prediktion som blir en extrapolering av det som har varit. Fenomenet disruptive development måste vara oerhört svårt att modellera och att förutsäga när det uppstår.
Avslutningsvis ställde jag frågan vilken faktor som hade störst inverkan på fördelningen av olika drivlinor i framtiden. Svaret var lagstiftning. En väl vald subventionering och/eller straffskatt kan mycket väl vrida utvecklingen åt det håll man vill. JRC:s modeller kan vara ett bra medel för att analysera hur olika typer av lagstiftning kan påverka utvecklingen och användas som underlag för framtida subventioner och miljöavgifter. Just nu jobbar JRC med att anpassa modellerna för tunga fordon och göra en ny studien för dessa.
Elektrifiering på tunga sidan
Det pratades väldigt lite om tunga fordon på konferensen. Jag lyckades inte hitta något föredrag som presenterade något som jag ser som revolutionerande. Det jag lyckades snappa upp är att trenden går mot alternativa bränslen såsom LBG (Liquified Bio Gas) och LNG (Liquified Natural Gas) snarare än elektrifieing av tunga fordon för för fjärr- pch regionaltransporter. Min reflektion är att satsningen på alternativa bränslen mest beror på brist på andra alternativ snarare än att man ser fantastiska möjligheter. Jag hänvisar här till en utredning av LBG och LNG gjord av AB Volvo, [3], där LNG inte verkar ge någon som helst minskning av de totala CO2 utsläppen.
Även satsningen på bio-diesel kan ifrågasättas. En EU-kommisionär uttalade sig väldigt tydligt på konferensen om att satsningen på bio-diesel varit misslyckad och att bio-dieseln visat sig ha dubbelt så hög CO2 påverkan som vanlig diesel om man mäter källa-till-hjul.
Slutligen, elektrifiering av tunga lastbilar diskuterades inte alls, och detsamma gäller elektrifierade vägar. Jag gissar att det hänger ihop. Kan man inte tänka sig elektrifierade vägar är det heller inte lätt att tänka sig elektrifierade lastbilar för längre transporter.
Elektrifiering i olika länder, skillnader mellan Kina och Brasilien
Jag avslutar med lite omvärldsanalys genom att rapportera från ett föredrag om skillnaderna i fordonselektrifiering mellan Brasilien och Kina. [4]
I Brasilien finns i princip inget statligt stöd alls för elektrifiering. Trots det bygger man laddstationer och man har demonstrerat elbussar. Men utvecklingen går långsamt och allting sker på privata initiativ.
I Kina är förutsättningar de omvända. Elektrifiering har ett mycket starkt folkligt stöd i alla de större städerna och ett massivt statligt stöd. Man har också satt upp ambitiösa mål om försäljning av elektrifierade fordon i Kina till år 2020. Elektrifierade bussar har börjat bli vardag i Kina men här ser vi också ett bredare utbud av olika typer av elektrifierade fordon än någon annan stans i världen.
[1] Sveriges radio, Polen och kolet - tillsammans för evigt? länk
[2] Proceedings of 6th Transport Research Arena, April 18-21, 2016, Warsaw, Poland, Transitions and impacts of passenger car powertrain technologies in European member states, Gillian Harrison, Jette Krause, Christian Thiel
[3] GreCOR WP7 – Pilot projects, Evaluation of the environmental impact from using liquefied natural gas or biogas to fuel trucks for heavy duty transport, Björn Mårdberg, Xavier Augros, Simon Andersson länk
[4] Proceedings of 6th Transport Research Arena, April 18-21, 2016, Infrastructure to facilitate usage of electric vehicles and its impact, Yanying Li
