Ändrade regler för hissar, rulltrappor och skidliftar |
Boverket har anpassat sina föreskrifter för hissar till EU:s nya hissdirektiv och även gjort andra ändringar i Boverkets regler för hissar och andra motordrivna anordningar (H 16). Det är ändringar som även berör rulltrappor och skidliftar. Bestämmelserna gäller från och med den 20 april 2016. Läs mer här |
|
Kick-off för AB-revideringen |
Den 11 april genomfördes en hearing av Byggandets Kontraktskommitté (BKK) på Nalen i Stockholm tillsammans med Svensk Byggtjänst. Hearingen arrangerades av BKK efter att styrelsen under 2015 beslutat inleda en revidering av AB 04 och ABT 06. Läs mer här |
|
200 frågor och svar om entreprenadjuridik |
Tidningen Byggindustrins populära frågespalt Fråga Juristerna, där Sveriges Byggindustriers entreprenadjurister medverkar, finns nu i bokform: 200 frågor och svar om entreprenadjuridik. Boken är en sammanställning av frågor och svar i konkreta situationer där entreprenadjuridik används i lösningen på problem mellan parterna i ett affärsförhållande. Urvalet är hämtat från tidningen Byggindustrins frågespalt Fråga Juristerna, där entreprenadjurister från Sveriges Byggindustrier och Stockholms Byggmästareförening under åren 2007–2015 har svarat på frågor. Beställ boken hos Svensk Byggtjänst |
|
Fortfarande stora brister på landets lekplatser |
Varje år skadas runt 18 000 barn så svårt på lekplatser att de måste åka till akuten. Vid en kontroll av 26 lekplatser i fem av landets kommuner som Konsumentverket och Boverket genomförde i höstas upptäcktes mer än 500 säkerhetsbrister. Kontrollen från i höstas är en uppföljning av en kontroll från 2008. I den slutrapport som nu publicerats konstaterar utredarna att det kvarstår brister när det gäller lekplatsers säkerhet. – Det är allvarligt att det fortfarande finns så mycket säkerhetsbrister, men vi har haft en konstruktiv dialog med ansvariga fastighetsägare och tillverkare som åtgärdat de allvarliga fel som upptäckts, säger Anna Strandberg, utredare på Konsumentverket. Läs mer här |
|
Regeringen ger kommuner byggbonus för bostadsbyggande |
Den 21 april har regeringen fattat beslut om införandet av ett statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande. Bidraget, som är tänkt att stimulera bostadsbyggandet för de kommuner som ansöker och uppfyller villkoren, är på totalt 1,85 miljarder för 2016. Statsbidraget beräknas till 1,8 miljarder för 2017 och därefter 1,3 miljarder årligen. Detta är en del av budgetpropositionen för 2016 och är resultatet av en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. - Nu tar vi ett nytt stort steg för att öka bostadsbyggandet. Jag är glad att kommuner som anstränger sig för att bygga fler bostäder, och som dessutom tar emot många nyanlända, nu får en bonus från regeringen, säger Per Bolund, finansmarknads-, konsument- och bostadsminister. Enligt Boverkets bostadsenkät för 2015 bedömer 183 av landets 290 kommuner att det på marknaden råder ett underskott av bostäder. Det är viktigt för Sverige att bemöta detta problem om tillväxt och sysselsättningen även i fortsättningen ska öka och vara god. Av denna anledning beslutade i dag regeringen om nästa steg i den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande är utformat så att kommuner har rätt att söka stöd för varje bostad som omfattas av ett startbesked från byggnadsnämnden under en tolvmånadersperiod (1 augusti – 31 juli). Bidraget är oberoende av storleken på eller typ av bostad. Bidraget är uppdelat i två potter där den ena potten (pott A) på 60 procent av det totala statsbidraget (för 2016 1,1 miljarder kronor) går till de bostäder som byggs och som motsvarar ett behov av bostäder hos nyanlända i respektive kommun. Pott B består av de resterande 40 procenten (740 miljoner kronor för 2016) och kommer gå till de bostäder som byggs utöver behovet hos nyanlända. Med stödet vill regeringen stödja kommunerna i arbetet för ökat bostadsbyggande och minska den allmänna bostadsbristen. Läs mer här |
|
Fråga om innehåll i kontrollplanen |
Fråga till Boverket: Vad ska framgå av en kontrollplan? Svar från Boverket: Gällande "lämplighet för ändamålet" är det de tekniska egenskapskraven man syftar på såsom brand, ventilation etc. En kontrollplan ska innehålla de kontroller som krävs ur bygglagstiftningens synvinkel alltså PBL, PBF, BBR, EKS och andra föreskrifter som är kopplat till detta. Om det finns särskilda bestämmelser i annan lagstiftning för att byggnaden ska vara lämplig för den verksamhet som är tänkt bör de inte inkluderas i kontrollplanen, men de ska fortfarande följas. |
|
Frågor/svar från KA-rådet |
Vad menas med att ta i bruk |
Byggnadsverk får normalt sett inte tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Vad som menas med begreppet "ta i bruk" är därför av stort intresse. I lagtexten och i förarbetena förklaras detta begrepp inte närmare. När det gäller byggnader för bostadsändamål finns det ett rättsfall som klargör vad som menas med "ta i bruk". Enligt domen ska det anses att byggnaden har tagits i bruk när möbler har flyttats in. För andra byggnader kan det vara svårare att avgöra om de har tagits i bruk. Det gäller till exempel när det behövs någon form av inredning för att det ska gå att ta emot patienter i en vårdlokal, kunder i en butik eller bedriva verksamhet i en industrilokal. För detta finns det ännu inga vägledande rättsfall. Avgörande kan i sådana fall vara om det är fråga om fast eller lös egendom och om inredningen krävs för att lokalerna ska kunna användas för sitt syfte. (MMD Växjö 2013-03-01 Mål nr 4611-12) Observera att domen inte finns tillgänglig på internet. Man måste ringa till MMD i Växjö för att få den digitalt eller i utskrift. Tel 0470-560100.(Förf Anm) Ni kan även skicka ett e-postmeddelande till ingvar@sfuab.se så kommer domen i retur. |
|
Några Webbseminarier från Boverket |
|
|
Rättsfall |
|
HD klargör i viktig dom |
Högsta domstolen har avgjort en för entreprenadbranschen mycket viktig fråga i AB-systemet. Man kan säga att byggherren vann slaget men entreprenören kriget, kommenterar Olof Johnson, chefsjurist Sveriges Byggindustrier. Domstolen menar att vid en fackmässig bedömning ska entreprenören beakta sådana förhållanden inom arbetsområdet som är troliga. Högsta domstolen förklarar att det är så kap. 1 § 8 i AB 04 ska tolkas. Bakgrunden är en segsliten tvist rörande muddringsarbeten som en entreprenör utförde i Slite hamn åt Region Gotland. Under arbetet stötte man på hårt kalkberg som bolagets mudderverk inte klarade av. Bolaget sprängde istället bort berget och begärde därför ytterligare ersättning på drygt 22 miljoner kronor från regionen för det tillkommande arbetet. En tvist uppstod om vem av parterna som skulle bära kostnaderna för dessa sprängningsarbeten. Frågan i målet gäller tillämpning och tolkning av byggbranschens standardavtal AB 04 kap. 1 § 8 som lyder "Saknas vid tiden för avgivande av anbud uppgifter som avser arbetsområdet eller det område som berörs av entreprenaden skall förhållandena antas vara sådana som kunnat förutses vid en fackmässig bedömning". Läs mer här |
|
Mål enligt Plan- och bygglagen: P 8410-15 |
Kunde bullerplank placeras på prickad mark? Vid antagande av detaljplan för uppförande av en byggvaruhandel var en av förutsättningarna att uppförande av ett bullerplank var en nödvändig åtgärd för att säkerställa att gällande riktvärden för buller inte överskreds vid närliggande bostäder. Fråga uppstod om bullerplanket kunde placeras på punktprickad mark där byggnad enligt detaljplanen inte får uppföras. Då enligt legaldefinitionen i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen begreppet byggnad inte innefattar bullerplank har frågan besvarats jakande. Även fråga om dagvattenhantering. Läs mer här |
|
Mål enligt Plan- och bygglagen: P 8845-15 |
Bygglov för nybyggnation av enbostadshus. En byggnadsdel på taket av en sjövilla, innehållande trappa, teknikrum och två förråd och med en sammanlagd yta av cirka 28 kvadratmeter, har ansetts strida mot en detaljplanebestämmelse som tillåter en enstaka mindre byggnadsdel, t.ex. trappa, på taket. Avvikelsen från planen har inte bedömts som liten. Nämndens beslut att ge bygglov har därför upphävts och bygglovsansökan avslagits. Läs mer här |
|
Mål enligt Plan- och bygglagen: P 6490-15 |
En inglasning av uteplats har ansetts vara en sådan tillbyggnad som strider mot förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Läs mer här |
|
Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1734-15 |
Sjöbod, igen! En fastighetsägare har förelagts att återställa en sjöbod till dess avsedda användning enligt meddelat bygglov genom att riva ut bl.a. invändiga väggpaneler, parkettgolv, badrumsinredning och va-installation. MÖD har funnit att inredningsåtgärderna måste bedömas sammantaget, att åtgärderna medfört att byggnaden inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som bygglovet gett tillstånd till och att det därför funnits fog för föreläggandet. Läs mer här |
|
Mål enligt Plan- och bygglagen: P 9282-15 |
Bygglov i efterhand MÖD fastställer nämndens beslut om att avslå en ansökan om bygglov i efterhand. Den uppförda tillbyggnaden avvek från detaljplan avseende såväl byggnadshöjd som våningsantal. MÖD fastställer även nämndens beslut om att förelägga ägaren av huset att vid vite vidta rättelse. Läs mer här. |
|
Allt återvinningsansvar bör ligga kvar på producenterna (MJU7) |
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm. Läs mer här |
|
SBR Byggingenjörerna AB, Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm Tfn 08-462 17 90 E-post: info@sbr.se www.sbr.se |